Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under de två första Stockholmsåren riktades Levertins
litterära arbete, förutom föreläsningarna, på studierna över
Gustaf 111 som dramatisk författare. På våren 1894 talar
han om, att han flitigt sysslar med Voltaire; samtidigt
trängde han in i nyare italiensk litteratur för att opponera
på Helmer Keys disputation om Manzoni i maj — ett
uppdrag, som för honom gestaltade sig mycket angenämt, då
arbetet var förträffligt och han »aldrig hört någon försvara
sig så redigt, bra och överlägset». Ett föredrag om Victor
Hugo vid en Högskolans fest i april och en till Samlaren
inlevererad artikel om den svenska poetikern Arvidi ävensom
ett detta år hållet kollegium i Greklands litteratur antyda
ytterligare, vilken mångsidig flit som utvecklades i lärda
mödor. Men där blev likafullt tid till övers för en ymnig
lyrisk produktion. En tredjedel av »Nya dikter» är skriven
under det första av dessa år, däribland några av de starkaste
dikterna. Sex av dessa publicerades i kalendern Svea vid
årets slut. En icke fullt lika stor del tillkom under 1894,
däribland några under sommaren i Schweiz.1 Under denna
utländska resa besöktes även Belgien, och från den daterar
sig den vackra bilden av Briigge i »Diktare och drömmare»,
först tryckt i Ord och bild 1895. »Briigge var ljuvligt,
att något sådant finns!» skriver Levertin från Schweiz.
Om man, följande »Nya dikter» i den kronologiska
ordningen av deras tillkomst — den tidigaste är från 1891 2 -
1 »Verser har jag ock skrivit ett par,» säger han i ett brev
från Zermatt. . . »och jag vill nästan säkert ha ut en samling till jul;
jag vet ej varför jag har ett feberaktigt behov att denna höst
bränna åstad. Det är som fruktade jag en katastrof. . . Jag har
gjort en erotisk dikt, ej så kort, som jag tror är märkvärdig»
(det gäller tydligen »Sång före natten»), I samma brev säger han
om prosadikten »I klostergården» att den är lyrisk och mycket
Oscar Levertinsk. Han har för resten känt sig nervös och underlig.
Han har läst Maeterlincks »Intérieur», som han funnit »rent av
storartad».
2 De stycken i »Nya dikter», vilkas datum kan fastställas,
äro skrivna i följande ordning: 1891: »Vår» (Davos) och »Varsel»
(Uppsala, oktober); 1892: »Munkens visa» och »Iwan och Gavvian»
(januari), »Kejsar Karls visa» (februari), »Viviane», »Slutad lek»
och »En ädlings visa» (mars—april, alla i Uppsala), »Åter» (våren.
Södernäs), »På mitten av vägen» och »På fjället» (juli, Norge), »Ett
farväl» (hösten, Uppsala), vidare »En psalm» och »Drömd idyll»; 1893:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
