Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställer han »Gustaf 111 som dramatisk författare»; även
»Teater och drama» anser han värdefullt, »medan däremot
publikationen ’Från Gustaf III: s dagar’ visserligen vittnar
om stor begåvning, men, likasom många andra av
författarens arbeten, snarare är ’kåseri’ än vetenskap. Man
märker här, såsom flerstädes hos professor L, en viss
ytlighet och förflugenhet mindre i forskning än i åsikter och
omdömen.» Och han slutar:
Professor Levertin har lika litet som docenten Sylwan
ådagalagt insikter i den rena estetiken; men värre är, att hos honom
filosofisk anläggning tydligen saknas: man märker detta, om man
genomläser hans uppsats om Lucretius, vilken sysselsätter sig med
filosofiska spörsmål, samt hans uppsats om Nietzsche, vilken ju
behandlar en filosof, men på så föga tillfredsställande sätt, att
beskaffenheten av Nietzsches läror endast flyktigt antydes, aldrig
utredes och analyseras. Att döma härav torde professor Levertin
alltför mycket sakna filosofisk bildning och fallenhet för att kunna
undervisa i den gren av den estetiska professuren, som har till
föremål ren estetik. Emellertid skulle jag, därest det vore fråga
icke om professorsplats vid ett universitet, utan om anställning
vid en sådan bildningsanstalt, som huvudsakligen avsåge att populari
sera den litteraturhistoriska och konsthistoriska forskningens resul
tater, hava tillerkänt professor Levertin företräde framför sina
medsökande, ty hans styrka ligger i förmågan att på fängslande sätt
popularisera. Hans stil är färgrik, ofta glänsande. Tyvärr van
ställes den dock dels av en hel mängd språkliga felaktigheter,
dels av koketteri och överdriven yppighet.
Konklusionen blev för Wirsén: 1. Wrangel, 2. Sylwan,
3. Levertin.
Intendenten Upmark ställde utan något slags förbehåll
Levertin i främsta rummet. Han har på ett levande och
originellt sätt, heter det i utlåtandet, belyst sitt ämne och
frambragt verk av bestående värde. De vittna om
omfattande och djupgående källstudier. Framställningen, om
också stundom något överlastad och pretiös, är elegant,
bred och rik på intressanta detaljer, men också varm,
djupsinnig och personlig. De enstaka företeelserna framstå ej
blott såsom en serie av fakta, utan äro sedda i sitt inbördes
sammanhang, såsom uttryck av tidens allmänna karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
