Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flöda av läckra och karaktärsfulla detaljer och ha glänsande
förtjänster jämsides med »brister av grundväsentlig art».1
Den tyska översättningen, av Francis Maro, bedömdes
i Das litterarische Echo av Scherek, som förvånar sig över
allt vad diktarögat kan finna i det vardagligaste liv och
förnimmer en längtan efter dylika litteraturprofessorer
också i Tyskland, vilka icke skulle se sin huvuduppgift i
genomsnokandet av döda diktares privatliv och författandet
av tjocka böcker, lika främmande för livet som för konsten!
* * *
Det följande året ingick med nya reseplaner och
förhoppningar. Emellertid fortsattes föreläsningarna — några
populära sådana om Dante höllos i landsorten — och
behandlade italienska renässansens begynnelse. »Jag har
suttit stilla och läst min Petrarca,» skriver Levertin, »som
jag så här strax efter Dante omöjligen kan taga riktigt au
sérieux! Och det är den första moderna människan! Vad
skall man då tycka om dem som kommit senare?» 1
Svenska dagbladet för han sin märkliga polemik om Tegnér
— »Östrabo» — med prof. Wrangel och studerar för
ändamålet ingående tiden.
Med längtan motser han emellertid utrikesresan, som
skall anträdas den 1 april: - »ännu står dock det hela
för mig som ett aprilskämt, men glad skulle jag vara, om
jag den afton för en längre landsflykt passerade vinbergen
vid Liljeholmen». Det blir dock en verklighet, och färden
går nästan direkt till Ravenna, och därifrån till Rom. »Det
är ju mitt första Romauppehåll,» skriver han den 14 maj,
efter en månads vistelse i den eviga staden, till mig, »och
jag är alldeles krossad och tjusad på en gång. Önskade bara
ha fyra gånger så lång tid, ehuru väl jag tack vare min fru,
1 I Nordisk tidskrift skrev senare R. Steffen, påpekande att
»teckningen av Herlaenius leder tanken till Strindberg i hans krafts
dagar» och glädjande sig »att i Levertins diktning höra suset av den
nordiska furan, utan att det dock är så mycket skog däri, att vi,
såsom hos en del andra diktare, riktigt tycka oss känna träsmaken».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
