Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cessit, heter det ju, och en viss stoicismens känslolöshet
blir väl av nödtvång ett ultima ratio» — detta säger han
som ett välment och prövat råd till alla, som känna sig
illa till mods och nedslagna av livets framfart.
1 Levertins intresse skymtar nu redan Linné.
»Särskilt bråk,» skriver han som fortsättning på det föregående,
»har gubben Thore Fries vållat mig. Jag hade förberett
och ordnat mig för att till jul giva ut Linnéanska
autobiografier och Nemesisanteckningar. Men gubben har
ynkligen bett mig låta bli för att ej skada hans tillärnade
Linnébiografi. Jag var svag nog att villfara dessa orimliga
idéer och måste sålunda i hast se mig om efter annat...»
För övrigt visar icke förteckningen på artiklarna i Sv.
dagbladet något särskilt anmärkningsvärt, utom dödsrunan över
Zola och hyllningen till Bj-örnson på 70-årsdagen. »Min
Callot har legat alldeles nere;» — brevet är från oktober
— »som vanligt hinner jag bara bagateller. Medan jag nu
gick i somras och ej orkade tänka, genomgick jag namnen
i en mängd franska arkivpublikationer. Det har givit
anledning till en liten uppsats om svenska medaljgravörer i
Frankrike under Ludvig XIV, som jag först vill avsluta —
en liten tidskriftsbit, som vållat mycket besvär.1 Denna
månad ut och början av nästa tar väl den kungliga svenska
ordensbrodern Schröderheim. Men sen skall jag väl
försöka med ädlare tidsfördriv. Men hälsan är krånglig, åter
är jag inne för en liten bronchit, och man blir slapp och
dum! Vintern är en probersten — vår långa vinter med
sin köld av alla slag — Nifelhem!»
I ett en månad senare brev berättar Levertin om att
Heidenstam varit sjuk, en attack mot hjärtat, varom »det
vänliga ryktet i staden säger att det var hjärnblödning.
Vilka busar!» Han talar tillika om en förestående förändring
i vännens enskilda liv och tillägger: »äktenskapet är ju också
det omöjligaste av allt, och det vill mycket till för att
därvidlag tillämpa den Tertullianska vishetsregeln: credo quia
impossibile et absurdum!» — Av litterära nyheter meddelar
1 Uppsatsen trycktes i Nordisk tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
