Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återupptager sedan lyran, men försedd med nya strängar,
gör mångfaldiga ansatser åt större episka konceptioner i
prosa, vilka mynna ut i en berättelse »Livets fiender», där
under den realistiska skildringen brusar en ström av
personligt patos och där en djupare psykologisk analys
försökes än som var vanlig i riktningens novellistik.
Samtidigt som detta verk påbörjas, skrivas de första av de
dikter, vilka sedermera bli tryckta i »Legender och visor».
Detta inträffar på sommaren 1888, samma år som Verner
v. Heidenstams »Vallfarts- och Vandringsår» utkommit. Det
är alltså nu, samtidigt med mannaålderns inbrott, Levertin
upplever den brytning i sitt inre, som yppar för honom
hans väsens egendomlighet och låter denna bestämma hans
bana. Det dröjer dock ännu några år, innan de arbeten
framträda, vilka också för andra visa hans verkliga
riktning.
Under detta trevande har han likväl funnit ett område,
på vilket han genast känner sig säker: kritikens.
Visserligen förkunnar han delvis andra läror än dem han senare
skall omfatta; men det sker med en fast personlig
övertygelse, och allt vad han över huvud taget nu skriver om
litteratur, ger honom helt annorlunda klar och medveten,
än det som han själv alstrar i litteratur. Kritikerns värv
tyckes från första början vara den form av litterärt
skapande, vilken bäst överensstämmer med hans läggning.
Han ger det stadga och bakgrund genom att själv utbilda
sig till forskare på litteraturhävdens fält.
Det har synts mig riktigast att i ett sammanhang
behandla även Levertins hela skönlitterära produktion under
denna tid, oberoende av dess form. Varken såsom lyriker
eller såsom novellist kommer han i framtiden att omedelbart
anknyta till ungdomsperiodens alstring. Det är någonting
utanför honom. Jag menar naturligtvis främst konstnärligt
taget: en dräkt, som han halvt tvingar sig in i förrän han
finner sitt eget snitt, men också en idévärld, som han
tillägnar sig och förarbetar, emedan den ligger i luften och hör
till saken. Dock, allt detta hindrar icke att glimtar av hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
