Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pä och drömmarnas tjusning, men lian vill icke
»Stagneli-anskt bland molnen sväva» utan antingen stiga med kraft
mot en klar horisont eller i tysthet mana fram bilder ur
sitt inre, verkliga för honom som livets egna. Detta är
vad som kan läsas ut av romantik ur hans allra första
lyriska skede. Vi skola efter hand se, vilka tillsatser den
far under denna utvecklingsperiod.
Den här av »matta småpoeter», Levertin avsåg, var
synbarligen signaturernas flertal, de som trodde sig ställa
poesin på en fastare verklighets grund än förr, men som
ju i mycket voro blott efterromantiska och släta idylldiktare.
Dock, vid denna tid hade denna »här» ju ingenting mer att
säga i svensk vitterhet. Ur signaturernas led hade
visserligen framgått en, som behärskade parnassen, Snoilsky,
och Wirsén, vars diktning självfallet stod högre än restens
av Uppsalakretsen, men vars namn nu vida mer framkallade
kritikerns än skaldens bild. Vid sidan av Snoilsky hade
Rydberg blivit den främste i svensk vitterhet. För den
börjande lyrikern Levertin var Snoilsky utan gensägelse
den samtida svenske diktare, vilken stod som högsta
mönster, och närmast efter honom kom Bååth: Rydberg
be-gynte han först senare förstå. Som banbrytande och
väg-visande snille tedde sig åter för honom, redan i skolåren,
liksom senare för hela den krets han tillhörde i Uppsala
och i Stockholm, främst bland svenskar Strindberg. Av
Drachmanns lyrik mottar han tidigt de intryck, han söker
tolka i ovan citerade sonett, och en annan likadan dikt är
ägnad Ibsen. Lägger man härtill äldre svensk poesi samt
norsk och dansk novellistik, jämte Dickens, så har man
väl ungefärligen bestämt den litterära atmosfär, vilken
om-flöt den första spirande alstringen. Redan på skolbänken
fylldes och kompletterades emellertid denna krets åt många
olika håll (jfr 1: 54 ff.).
De lyriska »Svärmerierna» från 1880 hava en alldeles
vanlig prägel av ungdomspoesi: på sin höjd kan man i
formen skönja någon efterklang av sysselsättningen med
Geibel, Heine och Aarestrup, vilka Levertin samtidigt över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
