Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jämföra vad Arnold i ett par av sina utmärkta, djupt
lyriska schweizerdikter säger om ensamhetskänslan. Annars
är hans poesi kanske alltför mycket tyngd av reflexion
och stundom åter alltför precis och perfekt för att tilltala
Levertin. Men hans typ erbjuder i alla fall intressanta
paralleller med denne. Han är både vetenskapsman —
professor i litteraturhistoria — och skald, och ingen har
som han i nyare engelsk litteratur förenat en utmärkt
kritikers lärdom och skärpa med en verklig lyrikers gåvor.
Han hade närt sig med antik litteratur, och han hade ett
vaket öga för verkligheten: därför har hans romantik ett
drag av klarhet, enkelhet och fulländning, som man icke
alltid finner hos praerafaeliterna. Han är tillika intagen
av medeltiden, och Tristan har i hans sympati samma rum
som Antigone. Hans poesi är vek och känslig, lika
musikalisk och graciös i uttrycket som allvarlig till innehållet,
bärande i ett som annat prägeln av den finaste kultur.
Man ser vilka väsenslikheter här förefunnos, och säkert
har Levertin funnit sig andligen nära besläktad med denne
skald, om han också icke kände i Arnolds diktning den
stora, omedelbara fläkten, såsom i Swinburnes.
Det engelska inflytandet gav, såsom det ofta händer,
vissa förefintliga dispositioner hos Levertin understöd,
stadga, fyllnad, och bidrog till deras utveckling i den form
de togo. Hans pessimism ha vi, särskilt i ett antal
ungdomsdikter, funnit tidigt rotfäst; men den har ännu icke
fått samma vemodigt melodiösa uttryck i hans poesi som
senare. Han är helt besjälad av beundran för konsten,
men han har icke hittills försökt analysera stämningen i
ett bildverk genom att omsätta den i ordens rytm och
melodi. Han har genom sina studier förts till de rika
medeltida poetiska källorna, men de ha icke tidigare gjort
anspråk på att träda in i hans dikt och lämna material
till hans poetiska symbolik. Han har kämpat med formen
och använt fylliga, tunga, ofta svårhanterliga versmått;
nu finner han, att lätta jambiska metrar lika väl kunna
tolka dessa stämningar, blott givande dem ett vekare drag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
