Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ensam för sig står i samlingen »Sibyllans dröm», en
längre dikt i tre avdelningar om fem strofer varje:
Sibyllans hundraåriga dvala, hennes syn av »en kungamoder
med sitt barn», (Maria »i gullstyvt släp och axelstycke —
en gyllen grip till bältesmycke — och tofsar utav purprat
garn», och Jesus med krona kring sin tinning), samt hennes
förkunnelse av den nya tiden. Man står något villrådig
inför denna dikts mening: vill Levertin skildra
kristendomen och medeltiden som »nya världars morgonväkt»,
stigen »ur doft av blom i knoppningsdvala — och sång
från än ej kommen svala», som dagens gryning över en
natt, vilken sjunker ner »i klang av krossade klenoder —
av sönderbrutna gudastoder», vill han låta sibyllans sekler
långa sömn betyda, att allt vad som gått förbi henne, var
drömmar och att hon blott väntade på uppenbarelsen av
Jesus för att med »rusig håg att sia» sätta tuban för sin
mun och låta dess klang störta »Cæsarstadens tempelrad»
i ruiner? Eller diktar han endast en text med variationer,
som ligga honom nära, till det gamla motivet om sibyllans
vittnesbörd och domsbasunens klang? Det skulle föga
likna Levertin att lägga den antydda tendensen i sin dikt.
Men det var en poetisk och målerisk motsats han fick
fram i Sibyllan och den granna kungamodersbilden, en
ny variant, för övrigt, av Mariatypen, som så mycket
sysselsatte hans fantasi; och den mäktiga effekt, som sierskans
förkunnelse skulle förmå åstadkomma i slutet, lockade
honom. Det ligger en viss storstilad stämning över dikten,
och den eftersträvade verkan är nog på de nämnda ställena
nådd; men i alla fall undgår man icke intrycket av ett
tankeexperiment och en konstruktion. Måhända är det
hela föranlett av något konstverk. — Sådan har
inspirationen varit till »De döda»: en gravstensframställning av
ett gammalt par har givit motivet, och de i Levertins penna
så lätt löpande åttaradiga jambiska stroferna framkalla med
stor klarhet och fina avskuggningar synen av det gamla
kapellets monument, doften av kyla, förvittring och
förgängelse i kontrast mot vårens milda väder utanför och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
