Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av Golgataberget med Caritas’ och Scepsis’ figurer, vilka
i ,sina gestalter och i sina reflexioner skola ge den filosofiska
bakgrunden till det som utspelas på livshändelsernas egen
skådeplats. Man torde våga antagandet, att denna
märkvärdighet stammar från Renans filosofiska dramer, vilka
Levertiri studerade just före fullbordandet av novellen.
* * *
Några månader innan »Livets fiender» utkom, hade
Levertin publicerat sin första rokokonovell »Borgerlig
rococo», en frukt, som han själv säger, av studier i den
gustavianska tidens brevsamlingar; ett första försök i den
s. k. litterära pastichens art.
Detta sätt att leka i en äldre litteraturs stil är mycket
gammalt. För att blott erinra om det Levertin kände bäst:
i fransk litteratur förekom det t. ex. när Boileau ville visa
hur den preciösa stilen fabricerades och skrev brev såsom
Voiture, eller när La Bruyére eftergjorde Montaigne, eller
när i stridsepigrammen den anfallnas stil imiterades.
Måhända anslogs Levertin, på samma sätt som Fröding —
enligt vad denne i ett brev till sin förläggare omtalar —
särskilt av Balzacs sätt att i »Contes drolatiques» efterhärma
den gammalfranska stilen. Det fanns dock annat, som låg
närmare. »Fru Marie Grubbe» är ju allt igenom skriven i
ett språk, som åtminstone vill närma sig den skildrade
tidens, och ett nyare danskt arbete, »Fra Hexernes Tid,
Kuriöse Historier af Voldemar», vilket utkom 1887 (det
översattes till svenska av Birger Mörner 1898), odlade pastichen
alldeles direkt. Emellertid behöver man knappast antaga
en omedelbar påverkan från litteraturen, om också ett eller
annat enskilt arbete kunnat verka eggande. Men annars
förklaras denna böjelse utan svårighet. Vad rokokons
tidevarv beträffar, låg det ju Levertin så att säga i blodet, han
var helt inne i det gustavianska livet, och det motsvarande
franska hade han studerat i Goncourternas skrifter, vilka
han begynte läsa redan 1885 och sedermera under en följd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
