Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litet om Maupassants »Monsieur Parent». Med förkärlek
uppehåller sig Levertin vid interiören frän
barndomshemmet, där han särskilt gör familjefaderns figur av
melankolisk hustyrann levande; mindre lyckas han väcka intresset
för det mystiska inslaget i mellanepisoden — den av
fästmön skänkta växten, som brutits av älskarinnan och ger
ifrån sig ett hemskt och klagande ljud! — vilken måhända,
går tillbaka på någon spökstämning hos Maupassant eller
de intryck, varav en period i Levertins ungdomsdiktning
såsom vi sett behärskades. Den starka, äkta
Stockholms-stämningen över denna novell har ofta prisats.
Ännu måste vi i detta sammanhang tala om »Koblenz»,
vilken novell ju var ämnad för denna bok, ehuru den icke
vart färdig i tid, utan först följande år, då den trycktes i
Ord och bild (1:398). Levertin beklagade sig över att
den icke blivit vad som föresvävade honom, då han i den
vackra och minnesrika staden gick och drömde ihop den ;
likafullt hör den till hans bästa berättelser.
Vi ha sett, att den stora revolutionen skymtat fram
här och där i rokokonovellerna, mest såsom ett föremål
för det aristokratiska föraktet. Redan i »Trädgårdsgången»
fick emellertid denna tilldragelse i den unge Björnklos,
framtidsmannens, tänkesätt en annan belysning. 1 »Koblenz»
intar den huvudplatsen, och även här hör berättelsens hjälte
till det nya släktet. Från sina förnäma medemigranter och
deras hot mot vad pöbeln i Paris företagit, från en ljuv
kärleksidyll, från gamla traditioner och stundens lycka
rycker han sig lös för att jensam rida mot Frankrike,
eftersom han tror, att de därborta, vilka alla skymfa och gäcka,
ha rätt, »att de grundat en ny tid och en ny värld, den
rätta nya världen, efter vilken människorna längtat i
hundraden av år». Hans fästmö förstår honom och vill följa
honom, men han tillåter det icke; och medan han genom
natten rider förbi alla husen i staden som han kände,
mäter han murkenheten som regerade här, med det höga
och vackra som vinkar därborta. En värld av förfall och
en ny som tindrar upp vid horisonten, dimbilder av över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>