Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans vänner erinra sig från en rätt sen period yttranden,
vilka tycktes antyda, att lian med bästa vilja i världen
icke kunde lära sig inse Bellmans storhet — Tegnér stod
då för honom utom all jämförelse. Men Levertins
mottaglighet var, som vi veta, alltid möjlig för utveckling,
och det är också mycket troligt, att han rent av föresatte
sig att tränga in i Bellman, att besegra vad han visste
i hans förutsättningar ligga emot.
Det finnes framför allt en sida hos Bellman, och en
högst betydelsefull, som Levertin tycktes stå fjärran och
som han heller icke i sina essayer granskar efter
förtjänst: den folkligt burleska med alla dess så överlägset
sedda drag, dess typer och situationer i deras
häpnadsväckande realism. Men två andra sidor hos Bellman hade
han ju alla förutsättningar att förstå, och det är också
med en hängivenhet utan like, som han söker att tolka
dem: det svenska lynnet, sådant det framträder i de
allmänna riktningarna i Bellmans poesi, i dess musikaliska
väsen, i dess sammanhang med den svenska naturen och
framför allt Stockholmsnaturen; och vidare rokokodraget,
det som gavs både av omgivningen och tidsförhållandena
hemma och det som han fick från sina franska förebilder.
Ännu något väsentligt som han gripit tag i på det rätta
sättet — på ett sätt som kanske ingen annan än en skald
hade kunnat — är helheten i Bellmans gärning, vilken
följer av hans »sångfågel- och lazzaronhumör», det som
frälsar hans ande från att gå under i vardagsarbetets
träldom, men dock måste betalas så dyrt; i dessa ord om
livskallets enhetlighet finnes mycket att tänka på för dem
som över huvud ge sig att bedöma skalders psykologi.
Går man fram med pekstickan och avklär synpunkterna
hos Levertin den vidd och fördjupning och det liv han
skänkt dem, skall man väl finna, att deras kärna icke
förbisetts förut. Atterbom, vars behandling Levertins står
närmast — med den betydande åtskillnad som ligger mellan
den nyromantiskt-estetiska, lätta och ljusa synen och den
modernt-psykologiska och historiska — har han för alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>