Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han prisade »Salaminbo» lika mycket som »Madame
Bovarv», och icke ens niir det gäller den tyngsta av Flauberts
böcker märker han vilka mödor också för läsaren den
oändligt mödosamma utarbetningen skapat.
Tysk litteraturhistoria behandlar Levertin endast i
förbigående — såsom då han i sina studier över 1700-talet
rätt ingående talar om Albrecht v. Haller. Denne tyckes
hava både hans intresse och hans sympatier, något som
skulle förvåna, om man ej betänkte, att det var det
vetenskapliga draget i den förste tyske naturskildrarens diktning
som tilltalade honom. Den enda uppsats som kan anses
hänföra sig till äldre tysk litteratur, är en om Goethes.
moder.
* *
*
Det återstår att säga några ord om Levertins
litteraturhistoriska föreläsningar, såvitt de i någon form äro
bevarade i hans handskrifter och icke blivit tryckta.
Dessa föreläsningshäften — till vilka sälla sig andra
med bibliografiska anteckningar — vittna framför allt om
hans oerhörda beläsenhet, och bättre än någonstädes kan
man i dem se, vilka massor av litteratur Levertin
genomforskat blott för att komma till självständig klarhet i en
enstaka punkt och huru frukten av all denna möda stundom
blir endast ett par rader, men präglade av
vederhäftighetens märke — detsamma, som fackmannens öga
visserligen kan skönja också i hans essayer, där ju källcitaten
äro helt uteslutna. För övrigt tog han allting med en
grundlighet och vidlyftighet, som rent av förvånar. När
han ger en kurs i Italiens tidigare litteratur, börjar han
med ett kapitel om antikens förfall, som bl. a. innehåller
en mängd utdrag ur Augustinus — man minnes, hur ofta
han i sina skrifter citerar denne — och därefter behandlar
han ej blott den första kristna poesin, men också den
första kristna konsten. De kyrkliga förhållandena under
medeltiden ge honom anledning till vidlyftiga betraktelser,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/swlevertin/2/0292.html
