Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landskapet, men han försummar att särskilt påpeka vissa
ypperliga stycken.
Sist ger Levertin en utmärkt karaktäristik av Strindberg
som Stockholmsskildrare i »Stockholmsnaturen i svensk
dikt» 1905. Den begynner med att fastställa innebörden
av Strindbergs litterära revolution, och jag har tidigare
därur citerat vad Levertin i detta sammanhang säger om
naturalismen. Han delar åter Strindbergs utveckling i två
bestämda hälfter — under den ena »bildar modern
vetenskaplighet granitgrunden för hans alstring», under den andra
blir han avfälling. Men hur han än växlar, består kärleken
till fädernestaden och dess omgivning. Ypperligt skärskådar
Levertin arten av de band, som binda Strindberg vid
huvudstaden och dess djupa lager, av vilka han fått den jäsande
bitterheten, stegrad hos honom till folktribunens eld.
Med Strindberg kommer det salta vattnets, havsvindens
Stockholm in i litteraturen, men i hans händer kan det
få över sig ett lidelsefullt och revolutionärt patos. Om
skärgården själv diktar han utomordentliga sidor, han gör
den till ram för sitt eget innersta lidelseliv (»Solrök»), han
beskriver den episkt med en naturkänslans enastående
friskhet och åskådlighet och en mångfald av synpunkter.
Alltid erhåller hans konst en ny friskhet när den berör
skärgården — såsom han i »Fagervik och Skamsund»
oöver-träffligt ger dess motsatser av vek och kysk blomstring
och hård och utarmad enslighet, och han blir här
klassiker: »han upptager», slutar Levertin vackert, »det mest
kärnfullt svenska av svenska diktslag, Stjernhjelms
allmogestarka hexametrar, och prisar i dess dräkt av stark,
hemvävd vadmal denna skärgård, i vilkens famn han funnit
den korta friden och den korta lyckan i sitt brinnande
och självförödda liv».
Detta referat av Levertins artiklar om Strindberg,
vilket, tror jag, bör innehålla det väsentligaste i hans
omdöme såväl i en som i annan riktning, visar, att intet
är skevare än att förneka honom sinne för Strindbergs
stora egenskaper och hans geni, eller för hans reformatoriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
