Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klöverbladet.1 Ofantligt livfull är hans tolkning av denna
del, det skrämmande intryck den gör, den storartade och
lidelsefullt sanna tragedi om ett helt folk, som den är.
Och vem kan annat än underskriva hans ord att
Meresj-kovski, mycket mot sin vilja, ty han är en så god och
chauvinistisk ryss som möjligt, ingiver i sin storståtliga
bok »en känsla, som för en västerlänning närmast blir en
med skräck blandad avsky».
Det som likväl hos denne författare intresserar Levertin
mest, är hans studie över Tolstoj. Som inledning till denna
del av essayn har han själv en kort studie över mystiken
under olika tider och enkanneligen den ryska, av vilken
Meresjkovski är i hög grad anstucken och vilken förleder
honom till en massa »skryt och skrävel», predikningar och
orakelspråk. All denna nationalistiska mystik, som låter
Meresjkovski en gång säga: »att vara ryss betyder att vara
i högsta grad europé, vara universell», föraktar Levertin
djupt. Framtidens makt är vetenskapen — vi minnas Renan!
— icke någon dimdunkel mystik, den är »intet folks utan
hela mänsklighetens samfällda ljus och värmekälla»; och
det har efter antikens dagar blott funnits ett land, vars
odling kunnat kallas universell — Frankrike. Men desto
mer beundrar Levertin Meresjkovskis teckning av Tolstoj,
som han finner överträffa allt, vad på något språk skrivits
om denne.
Själv hade Levertin ett antal år förut (1899)
karaktäriserat den store gamle ryssen i en recension av hans
roman »Uppståndelse». Där tager han med glädje fasta
på ett yttrande, som Karl av Geijerstam i sin broschyr
om Tolstoj fällt angående dennes »livsberusning», och tycker
sig själv i vart drag i hans ansikte och var rad i hans
skrifter se, »vilken törst efter all njutning och sinnesrörelse,
vilket behov att taga för sig, äga och förbruka, som denne
1 »En berättare är en man, vilkens inbillning har en lönnlig,
djup kontakt med livet och som förtäljer människoöden instinktivt
och inifrån. En skildrare är en man med utpräglad känsla för
tillvarons optik och som ser människorna utifrån i effektfulla scener
och situationer.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
