Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna översikt är, såsom jag redan i början sade,
langt ifrån fullständig — jag tillägger endast här, att även
italiensk (d’Annunzio, Fogazzaro) och holländsk (Multatuli)
diktning av Levertin granskats i Svenska dagbladet.1 Den
har dock i stora drag visat, huru omfattande Levertins
till-ägnelse av modern litteratur var. Jag säger med flit
till-ägnelse, ty i de allra flesta fall, antingen han sympatiserade
med boken eller icke, tillägnade han sig den formligen,
upplevde den, ofta till den grad, att han så att säga behöll
en del för sig, troende att läsaren kände den lika väl.
Hans referat, särskilt av utländska böcker, där det var
nödvändigt att göra läsaren bekant med innehållet, äro
för det mesta uttömmande och särdeles fängslande; men
det kan en annan gång hända, att han endast hänvisar
till någon definition, någon karaktäristik, någon teori,
vilken intresserar honom själv omåttligt, men som han
icke närmare anför vare sig emedan han förutsätter, att
läsaren känner den eller att han skall söka upp den i
själva boken. Han glömmer då det, att en kritiker, som vill
att boken skall läsas, gör psykologiskt riktigt i att locka just
med sådana exempel, och att en naken antydan med ett
naket omdöme verkar dött. I allmänhet kan man väl säga,
att hans kritik söker dela sig mellan målet att vara
upplysande för publiken och det att vara nyttig för författaren.
Så är ju fallet med de flesta; och särskilt plägar den senare
synpunkten gärna träda tillbaka — ty några kvalificerande
adjektiv hit eller dit betyda föga även för den författare, som
händelsevis lyssnar till en verklig kritik. Levertin resumerar
gärna författarens verksamhet för att få ett tag i honom
själv, han karaktäriserar i korthet åtminstone vissa
väsentliga sidor av arbetet, tar ut en idé och prövar den eller en
gestalt och belyser den, mest efter sitt subjektiva val,
men han skapar på detta sätt en bakgrund, mot vilket hela
verket ses, och han ger sedan några breda, eftertryckliga,
1 Någon fullständig överblick över allt varom han skrivit
kunna icke heller de samlade skrifterna ge, då en del artiklar i dem
icke upptagits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
