Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vertins teori att det närmast är Baudouin som påverkat
Hall, och just denne mästares förfaringssätt i avseende å
gouachen har Hall flyttat över på miniatyren. Som stöd
för hans antagande tjänar Levertin en upptäckt han gjort
i en auktionskatalog från 1779, där ett elevarbete av Hall,
en gouache efter Baudouin, förekommer. Men denne
utmärkte konstnär inspirerar också Levertin till några
förtjusande rader om det underbart starka intryck av en hel tid
och en hel samhällsklass hans bilder på de små ytorna
ge och om dessa unga kvinnor han skildrar, »känslofulla
och trånande drömmerskor i de vita dräkterna och de blå
banden, det löst uppsatta, opudrade håret och blommor
i händerna och vid skärpen. De sitta i de engelska
parkernas skugga med sina kärleksbrev, de lyssna till
kaskader och springbrunnar. Det vilar över dem en för Hall
egendomlig kysk kvinnlighet, och sommaren sjunger ikring
dem med sitt sus och sitt solspel.» Sist behandlas
Wert-miiller.1 Vi ha redan sett, att Levertin ansåg honom för
högt uppskattad såsom porträttmålare, och ett oreserverat
erkännande ger han endast det s. k. Louise
Eckermann-porträttet. Det »solida och lugna» maner, konstnären
nådde på sin ålderdom, gav upphov åt »präktiga och redbara
verk», som lida av det begynnande borgarseklets hela brist
på klang och glans. I ungdomsverken »med deras
trånsjuka längtan efter antik stil» fanns det dock »musik».
Utan att jag på minsta sätt vill jäva Levertins omdöme, må
dock framhållas, att han vid varje anledning passar på att
tala illa om den Davidska skolan, vilken för honom var
en styggelse, en »vandalisk», tråkig och platt upplösning
av-rokokons livsglädje, och Wertmiillers lutning till den kan
hava på förhand stämt honom ogynnsamt.
Nu följer såsom motsvarighet och fortsättning till allt
detta en skildring av franska målare i Sverige,
enkannerligen Taraval, hans verksamhet och hans samband med
1 Det lilla porträttet av Washington (Hammerska samlingen),
i vilket Levertin tror sig igenkänna drag av Gainsborough, har
sedermera befunnits icke härröra från Wertmuller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
