Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om verkets komposition, dess svagaste sida, har jag
redan talat. Att pröva de enskilda omdömena är jag icke
kompetent, och det skulle väl knappast löna sig, efter
smaken är olika, även om man här eller där lyckades
upptäcka en oomtvistlig överdrift i någon karaktärisering.
Dessa omdömen äro i varje fall alltid personliga, och göra
intrycket av vederhäftighet och strävan efter objektivitet.
Personlig är också allt igenom den oreserverade beundran
för rokokon i Frankrike och dess konst: en enda gång talas
om »den berättigade oppositionen mot rokokons
konventionella försköning». Allt vad den bjuder ses i ett
förklarat ljus, och när dess glada och lättsinniga
livsuppfattning och dess skönhetskult komma på tal, dansar pennan
lättare fram än vanligt och orden få glöd. Det måste
emellertid sägas, att Levertin mer än en gång gör ett
inkast mot den frivola riktning, åt vilken även Lafrensen i
så många av sina verk skattade.
Såsom ett starkt och självständigt vetenskapligt
arbete bör denna bok om svenskt måleri under 1700-talet
betraktas, om också dess vetenskaplighet — jag tror detta
omdöme icke behöver bevisa akademiskt pedanteri — lider
av att icke en stramare behandling ägnats vissa partier.
1 fråga om uppfattningen av brytningarna i fransk konst
under århundradets senare decennier ansluter det sig till
föregående forskare, särskilt Schmarsow, för vilken Levertin
i allmänhet, och med rätta, synes hava en mycket stor
respekt, och naturligtvis begagnar det allt vad som finns
gjort även i avseende å svensk konst. Men detta var, såsom
vi sett, icke mycket. Bakom Levertins av ingen onödig
lärdom tyngda framställning ligger ett oerhört mödosamt
detaljarbete och en djup och personlig försänkning i själva
den konstnärliga produktionen. Hans verk har en
övervägande kulturhistorisk karaktär, som särskilt springer fram
om man tänker på den moderna konsthistoriska
forskningens mål och metoder. Men det skall väl icke kunna jävas,
att även i fråga om den rent konstnärliga uppskattningen
i modern mening han här gjort högst betydelsefulla och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
