Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke inåt på samma sätt som hos andra, genom att fylla
själen med stämning och lyftning och liksom bära den
högt över sig själv: de rikta hans eftertanke blott djupare
mot hans eget väsen, kallande i dagen dess spörsmål och
slitningar men förlänande honom kraft att granska dem
lugnt och behärskat. Hans njutning av landskapet, där
den icke är rent hygienisk, blir så att säga metafysisk,
men helt visst icke så mycket en glädje åt att begrunda
de »stora lagar som styra världen», som icke fastmer just
en glädje att försänka sig i ensamma meditationer över
sitt själv. Och för hans fantasi varder det väldiga
skådespelet till en dikt. Blott i det tidigaste norska brevet talar
han, för övrigt mer träffande än man av hans svaga
iakttagelseförmåga rörande naturens ting kunde vänta, om
färgerna i fjällets växtlighet och topparnas sken, annars
äro de konstnärliga intrycken av linjer och belysningar
och sådant icke många. Naturen symboliseras, den blir
dikt, som sagt. Och överensstämmande därmed är det
han i en intressant men blott alltför kort utflykt över
fjällen i litteraturen betecknar Ibsen som en finare och mer
storartat överlägsen skildrare av fjällens stämningar än
någon annan — en sak, som för övrigt icke förut torde
hava beaktats. För Levertin som för Brand är fjället
»iskyrkan» med sitt stora, oblidkeliga krav över
människo-mått, i »Peer Gynt» åter finner han de tallösa syner och
drömmar som kammarnas konturer väcka till liv, molnens
fantastiska skepnader, »hela den stämning av förvägen
uppsluppenhet, rus, skryt, som man får på fjället».
Mångenstädes blir också hans egen skildring till dikt,
men icke något »naturens epos», utan en dikt om
subjektiva förnimmelser i denna luft. Men tillika finnes där
sällsynt levande och åskådliga stycken om själva färderna
dit upp och livet där. Det skall helt visst kunna säjgas,
att icke ofta fjällets hälsobringande och kraftgivande anda
fläktat genom reseskildringarnas rader så som de göra
det i Levertins fjällbrev.
De små städernas rad begynner med Ouedlinburg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
