Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen frälsas eller befrias ur dess egna negativa krafters
hämmande band och pånyttfödes till ett helgadt organ
för den Eviges verksamhet, utgör nämligen denna högre
uppenbarelse, som förklarar menniskans väsende och in*
om hennes vilja gör bestämmelsens heliga fordran
gällande. Menskligheten är såledas den nya skapelsen och
i utförandet af dess stora verk är menniskan Försynens
tjenare. l)å åter den inre identiteten af begge dessa
det evigas uppenbarelser icke uppfattas, och detta är
beklagligt händelsen hos många, uppkommer emellan
före-slällningarne derom en motsats, som ej sällan urartar
till verklig fiendtlighet. Huru djupt och förstörande
motsatserna emellan föreställningarne om natur och
försyn , om lif och ande, om natur och mensklighet,
emellan den Clasiskt-grekiska verldsåsigten och Christendonien
o. s. v. genomgripit ej blott vetenskapen utan äfven
tänkesättet och handlingens ethiska princip, kan svårligen
for någon allvarlig betraktare af culturens historia vara
obekant. Det kan väl icke sättas i fråga, att religionens
högsta form är den, uti hvilken föreställningarne om
Försynen och om mensklighetens bestämmelse samt i följd
deraf äfven om nyfödelsen och helgelsen innehållas;
inen ensidigt och ledande till djup förvillelse är det å den
andra sidan, om man ifrån denna den religiösa
betraktelsens högre ståndpunkt, förklarar uppfattandet af lifvets
gudomlighet for irreligiöst och hedniskt. Denna
ensidighet är dock ganska vanlig och det är egentligen derifrån,
som läkarekonstens tendens fått emottaga den hårda och
orättvisa anklagelsen, att hylla materialismens emot den
religiösa åskådningen i allmänhet fiendtliga åsigt. Men
den ensidiga uppfattning af det heliga, ur hvilken en
sådan förkastelsedom utgår, blottställer sig sjelf for att
förfalla i hedendom, ehuru af en helt annan eller motsatt
art, än den, som innehålles uti materialismen. Ehuru
den nämligen håller sig fri ifrån den förtryckande
fatalism, som innebor den sednare och upphöjd öfver det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
