- Project Runeberg -  Sydskånska teckningar /
124

(1886) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderslätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

sydskånska teckning all.

Och detta, fast de aldrig varit utom Skåne och
endast sett sådant på taflor och i planschvärk!

Men hon för sin del sade, att hon gärna satt på
dikesrenen och såg på, hur kon stod i det friska gräset,
som nådde den ända upp till knäna, och långsamt
mellan sina breda käkar söndermalde de ranka
»drängskjortorna», de saftiga »kabloma» och de frodiga bladvipporna;
och klöfverblommor, brukade hon säga, var det bästa hon
visste; det var ett af hennes nöjen att gå ut i
ldöfver-stycket, när det blommade, plocka famnen full med de
största och rödaste blombollarne, lägga sig raklång på en
af de bara fläckar, som stundom finnas äfven i det
frodigaste klöfverfält, så att ingen kunde se henne från
vägen, stirra upp mot den blå luften och långsamt suga på
de söta blommorna. — Det skulle visst inte varit så
otrefligt att vara ko, tykte hon, åtminstone om sommaren.

För öfrigt var hon en riktig yrhätta och sin fars
kelgris; intet nekades henne, hon fick sin allra minsta
önskan uppfyld och växte upp så glad och fri som en ärla,
ehuru ej så litet bortskämd.

Sedan hon gått och läst och blifvit vuxen, hade
hemmet blifvit det muntraste i hela trakten, i synnerhet om
jularne och somrarne, då ortens studenter kommo hem
från Lund.

I dans och lek och krocketspel var hon alltid den
främsta. Det var en fröjd att se henne, när hon med
foten på krocketkulan och klubban höjd till ett kraftigt
slag, stod i begrepp att slunga sin motståndares kula tvärs
öfver den af tusenskönor öfversållade planen.

Hon var liten och spenslig, mycket smärt och med
mycket små fötter, öfver hvilka hon var synnerligen stolt,
hvarför hon hälst bar korta klädningar. Hon hade brunt
burrigt hår, som hälst ville hänga fritt kring hals och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:44:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sydskanska/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free