Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o-k
land och’på vattnet. Då båten var färdig, 1
väckte han gossen och sände honom att
fara med båten till konungens slott för att
visa, att han nu hade fått en sådan båt,
som konungen önskade sig. Vid affärden
sade gubben ännu: "om hvem som helst
möter dig, så tag med i båten, allt
kommer till nytta på resor."
Matti for nu i sin båt längs land och
vatten och då mötte han en man, som var
en omättlig köttätare och som gick och
gnagade på ett lårben af en väldig oxe.
"Kom med i båten", sade Matti till honom,
"du har beqvämare att sitta och gnaga
här!" Mannen kom och man for vidare. När
de så farit ett godt stycke väg, mötte de
en man, som var en omättlig vindrinkare
och som höll för sin mun en stor Haska, på
hvilken lian oafbrutet sög. "Kom hit i min
båt, här har du beqvämare att sitta och
suga på din flaska," sade Matti och tog
honom upp i båten. När de sedan åter
farit ett stycke, mötte de en man, som var
så frusen, att han hade sju pelsar på sig,
och ändå hackade han tänder och frös
beständigt. Åt honom sade nu Matti som
åt de andra: "Kom hit i min båt, här har
du bättre att varal" Den frusne kom och
de foro vidare. Så kouimo de slutligen till
konungens slott och Matti gick till tals med
konungen och sade: "här är nu en sådan
båt, som far både på land och på vattnet.
Vill du nu ge mig din dotter?" Konungen
besåg båten och fann, att den var efter
hans tycke, men han sade ändå åt gossen|:
"du kan ännu ej få din brud, innan du
äter upp allt det kött, jag för ett års behof
samlat i min matbod." — "Nåja," sade
Matti, "nog kan jag väl göra också det."
Konungen gick då att öppna matboden
och bad gossen börja äta; men sjelf gick
han bort. Matti ropade då på köttätaren,
som genast kom springande, allt hvad benen
höllo. Inom kort tid åt denne upp hvarje
köttbit, som fans i hela matbodan, och
kastade alla benen i en hög midt på golfvet.
Då gick Matti åter till konungen och sade’:
"hade ni då så litet kött? Det är redan
allt slut!" "Ja, det fins inte mera kött,"
sade konungen då, "men drick nu allt det
vin, jag för ett års behof samlat i min
källare!" — "Nåja, nog kan jag väl göra
också det!" sade Matti.
Konungen gick nu att öppna källaren och
bad Matti stiga dit in, men sjelf gick han
bort. Matti ropade igen på sin reskamrat,
vindrickaren, och inom kort tid hade denne
tömt hela förrådet, så att endast de tomma
tunnorna återstodo. Då gick Matti åter
till konungen och sade: "nu är vinet drucket;
litet fans det också, då det ej förslog för
en!" Men konungen ville ej ändå ge honom
sin dotter, förrän han badat i konungens
kopparbastu; men bastun var så starkt eldad,
att den äfven utvändigt var alldeles
glödande röd. "Nåja," sade Matti, "nog kan
jag väl göra äfven det." Han gick då och
ropade på sin frusna reskamrat: "kom hit,
kamrat, nu får du värma dig litet!" Den
frusne kom och gick genast i bastun. Vid
dörren tog han den första af sina sju
pelsar af sig, och då började redan den
närmaste delen af stugan afkylas. Då han
öppnade den andra pelsen, började väggarne
mörkna, och då han tog den tredje af sig,
blefvo de redan helt och hållet svarta. Då
lian aftog den fjerde pelsen började väggarne
kallna och då han löste på den femte blefvo
de fullkomligt afkylda. Men då den sjette
pelsen kom bort, afkyldes redan vattnet på
golfvet och då den frusne fått af sig den
sjunde, var värmen så mild och behaglig i
bastun, att det var riktigt godt att bada.
Sedan nu Matti tagit sig ett bad, gick han
till konungen och fick nu prinsessan till
gemål, såsom det från början var utlofvadt.
Ja konungen gaf dessutom ännu sitt halfva
rike åt honom och gjorde honom till sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
