Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Jn 1
ILLUSTRERAD BARNTIDNING
LÖO
deles lugnt väder, men dock iiro så smä,
att ringaste blåst måste åtminstone något
allägsna dem från moderplantan. Härvid
kommer i de flesta fall fruktens ställning
och sättet för dess uppspringande väl till
pass). Fröhusen sitta nämligen hos dessa
i stammens eller grenarnas spetsar, och
uppspringandet sker på det sättet, alt de
upprätt sittande fröhusen öppna sig i spetsen,
under det att tvärtom de hängande
upp-spricka vid fruktens lms. Härigenom
kommer den uppsprungna fruktens mynning
alllid att vetta uppåt; såsom ett
anmärknings-värdt exempel på detta förhållande må
sär-skildt nämnas hlä-klocke-slägtet
(Campa-nula), inom hvilket arter både med
upprätta och hängande frukter finnas. Den
aolklara följden af den ofvan nämnda
anordningen är den, att i lugnt, väder fröna
hlifva qvarliggande i de öppnade fröhusen,
och att det nödvändigt fordras en skakning
eller ruskning af vinden, för att fröna skola
utkastas och på samma gång bortslängas
till större eller mindre afstånd från
moderväxten. Stundom är derjämte sättet, för
uppspringandet sådant, att det fordras en
ganska stor kraft hos vinden för att den
shall kunna förrätta sitt spridningsarhete.
Se vi t. ex. på en vallmo, finna vi de mogna
frukterna på sätt och vis likna en
sanddosa, och för att, isynnerhet de nedersta,
fröna skola kunna utkomma genom hålen,
behöfves en mycket, kraftig skakning. I
allmänhet kan man säga, att do öfverst
sittande fröna genoin lindrigare, de nedre
genom kraftigare vindstötar utslängas, och
att härigenom deras utspridande öfver en
större yta befrämjas, är lätt insedt. Deras
i allmänhet klotrunda form gör ock, att de
genom den vid utskakningen erhållna farten
kunna trilla ett stycke hort på marken och
derigenom än mer undandraga sig modrens
och syskonens farliga granskap.
Vida mera intresseväckande äro emeller-
tid de inrättningar, då på frukter eller frön
eller på andra närsit.fande delar bihang
finnas, hvil ka mer eller mindre underlätta
kringspridandet. Yi påträffa här en mängd
af sins emellan på oräkneliga sätt afvikande
bildningar, bland hvilka utrymmet endast
tillåter oss att påpeka ett. ringa fätal.
Enklast, men ock minst tillfredsställande,1
nås detta mål derigenom att frukterna eller
fröna endast äro flattryckta, hvarigenom en
större yta bildats, på hvilken vinden kan
verka. Exempelvis må här blott nämnas
frön af tulpaner, kungsängs- och
svärdsliljor. Ofta nog förbättras denna inrättning
derigenom, att (såsom hos syrenen, Linaria
vulgäris, hvita liljan, åtskilliga s. k.
parasollväxter eller umhellater o. s. v.) de platta
frukterna eller fröna äro kantade af en
tunnare hinna, som naturligtvis på en gång
gör dem lättare och mera utsatta för
vindens kraftiga inflytande. Dessa, ehuru på
mångfaldigt sätt lämpatle efter olika
växtarters beliof, ådraga sig dock vida mindre,
allmän uppmärksamhet än de, hvilka ega
vingar eller bihang af större eller mindre
längd samt mer eller mindre besynnerlig,
i ögonen fallande form, Antalet, af dylika
vingar är hos olika arter mycket olika: hos
våra tallar och granar, aspar ocli lönnar
finna vi en enda, bos björkens frukter tvenne
o. s. v., så att t. o. m. 5, (1 eller en hel
mängd smärre kunna sitta spridda öfver
hela ytan. Att dessa bihang förträffligt
kunna tjenstgöra såsom ett slags
flygmaskiner, derom göras oss ej många
vittnesbörd beliof; vi kunna åtnöja oss med att
påminna om de yrväder af almfrukter, som
ej sällan utmärkta blåsiga dagar under
försommaren. Naturligt är för öfrigfc, att
vindens inverkan blir helt olika allt efter
vingarnas olika plats, storlek, antal och form.
Så t. ex. se vi de fallande lönnfrukterna,
då vädret är lugnt, singla ned till marken
i spiralformiga ringlar, men af våldsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
