Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de olika individuella intressena existerar
ett allmänt oeh gemensamt intresse, som
blivit allt för mycket förbisett under gångna
tider.
Om genomgripande förändringar av den
offentliga meningen redan befrämjat
utbredningen av de offentliga företagen, så
ha dessa meningsförändringar i icke ringare
grad stärkt kommunismen under form av
mångfaldiga hjälpinstitutioner,
bildnings-verksamhet och förströelser i allmänhet:
offentliga parker oeh trädgårdar, skolor,
bibliotek, församlingssalar, muséer, sjukhus
oeh sanatorier, asyler och barnkrubbor,
badhus etc.’
Vid särskilda tillfällen medgiva även de
kapitalistiska elementena riktigheten hos de
nya idéerna, som vid en mera omfattande
allmän olycka: ett krig genom vilket en del
av dem bli rika medan andra ruineras, en
hungersnöd, som den som härjade i
Ryssland under det bolsjevikiska herraväldet, en
översvämning efter vilken de av olyckan
drabbade, stora som sm”, räkna över sina
förluster och göra gällande, att det
allmänna icke kan undandraga sig vissa .sol
i-daritetsförpliktelser gent emot dem.
Den nya uppfattningen framträder till
och med i ansträngningar, som göras av
hela områden för uppnåendet av lokal
autonomi och befrielse från det finansiella
herraväldet från stora industriella och
kom-merciella centra, där mäktiga kapitalistiska
truster regera. Således överläde invånarna
i Mississippidalen och den amerikanska
Västern om hur de skulle kunna befria sig från
New York-bankernas förmyndcrskap och
etablerade samarbete i sådant syfte.
-I det stora hela kommer i framtiden den
stora uppgiften för mänskligheten att bli
att i olika riktningar, som vi skisserat,
all-mängöra ett växande välstånd tillsammans
med förverkligandet av ett maximum av
personlig, lokal och national oavhängighet.
Det finns stora möjligheter för att
ansträngningar i detta dubbla syfte samtidigt
kommer att leda till befästandet av den
lilla privategendomen under vissa former
med sekundär betydelse, medan samhällets
allmänna utveckling fortsätter i riktning av
en generalisering av den gemensamma
egendomen.
Låt oss fästa uppmärksamheten på ett
egendomligt förhållande: arbetare, små
företagare, funktionärer etc. i industri- oeh
handelsccntra, personer som uppnått ett
visst mått av välstånd, känner ofta intet
mera förledande ideal än att skaffa sig en
stuga och en jordlapp utanför staden, och
sönderstyckandet av skogar, parker,
jaktområden etc. i små parceller för
”sommarstugor” och ”trädgårdsstäder” är ett
karakteristiskt drag för den moderna utvecklingen
kring storstäderna, vid kusten av havet eller
vid en sjö. eller på sluttningen av ett berg.
Kombinationen av den enskilda
besittningsrätten till dessa små parceller med hus med
kommunens eller statens egendomsrätt
kommer aft i en framtid bli ett allvarligt
problem att lösa, icke blott med avseende på
dessa ut styckningar, men även med avseende
på åkerbruket över huvud taget.
Då det sociala livet domineras av den
kapitalistiska storindustriens utveckling, så
kommer den avgörande kampen för
generalisering av välstånd och frihet att stå
inom dessa.
Men i dessa branscher måste man änna
klarare än på andra områden skilja mellan
demokratisering och socialisering av den
industriella egendomen å ena sidan, och dess
tekniska exploatering å andra sidan.
Demokratisering och socialisering av
egendomen har under loppet av de senaste
tiotalen av år obestridligen gjort mycket mera
betydande framsteg genom
arbetareorgani-sationernas inflytande på ledningen av
industrierna.
För det gemensamma besittningstagandet
av all egendom behövs det hos massorna
blott en klar uppfattning om déras
omedelbara intressen, för att besittningstagandet
omedelbart skall kunna bli en möjlighet,
som kan förverkligas under de olika former
vi känna: statsföretag, understöds- och
hjälp instituti oner, und er visningsinrä ttnin-
gar, vilohem, kooperation etc. Företagens
tekniska organisation kräver däremot långa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
