Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*TILL FRÅGAN OM ARBETSLÖSHE-
* TEN. Förenta staternas arbetsminister,
James J. Dawes, har i ett tal förklarat, att
den amerikanska arbetslösheten berodde
på ett övermått av företag och arbetare
inom vissa industrier.
Om alla fabrikerna arbetade full tid hela
året igenom skulle de frambringa en mycket
större mängd varor än marknaden kunde
upptaga. Följaktligen utnyttjades intet
företag till sin fulla kapacitet, varigenom
arbetslöshet uppstod.
Inom skoindustrien exempelvis kunde 227
fabriker, eller 14,5 proc. av fabrikerna,
som sysselsatte 110,913 arbetare, eller 60,4
proc. av alla industriens arbetare, och nu
producerade 65,6 procent, producera 95
procent. De 1,343 fabrikerna, sysselsättande
72,000 arbetare, voro således överflödiga.
Inom kvarnindustrien voro förhållandena
ännu värre. Av landets 8,019 kvarnar
sysselsatte 2,8 procent av kvarnarna 42
procent av arbetarna, vilka producerade 62,1
procent av marknadsbehovet. Om dessa
arbetat full tid skulle de nästan fullständigt
fyllt marknadsbehovet.
Vid de bituminiösa kolgruvorna i staten
Illinois hade det under år 1923—1924 vid
338 gruvor endast arbetats genomsnittligt
139 dagar. Av dessa 338 gruvor kunde 84,
eller 24,9 procent, sysselsättande 51,5 proc.
av arbetarna, producera betydligt mycket
mera än totalproduktionen 1924, om de ar-
betade 300 dagar pr år. De 254 gruvorna
av de 338 representerade således ett
överflödigt kapital och bidrogo till
arbetslösheten.
Siffrorna äro ju synnerligen intressanta.
De visar oss vilken planlöshet, som
egentligen utmärker den kapitalistiska
produktionen, och hur den slukar en överflödig
mängd av fast kapital, som under en
förnuftigare planhushallning kunnat sparas till
andra ändamål. Men de visar oss
ingalunda hur arbetslösheten skall kunna
avskaffas. Om enligt mr Dawes förslag
fabrikationen av skor koncentrerats till de
fabriker, som sysselsatte 60 procent av arbetarna,
om förm aln ingen av säd koncentrerats till
de kvarnar, som omfattade 42 procent av
kvarnarbetarna, och om kolbrytningen
koncentrerats till de gruvor, som sysselsatte 51
procent av gruvarbetarna, och dessa kunde
tilfredsställa marknadens behov av skor,
mjöl och kol, så hade därmed arbetslösheten
avskaffats ”inom” dessa industrier, men
utan att man därför givit de avskedade
arbetarna, som nu stodo ”utom” industrierna,
något arbete. Arbetslösheten omfattade
likväl 40 proc. skoarbetare, 58 proc.
kvam-arbetare och 49 proc. gruvarbetare. Som
sagt, siffrorna äro intressanta nog. En
koncentration av industrien skulle säkerligen
skapa betydligt större profit för kapitalet.
Dock återstår likväl frågan: var skulle
arbetarna få arbete och utkomst?
 |
| "Kriget förädlar människan!” Ett kameraskott från det spansk-fransba “civilisationsarbetet" i Marocko. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
