Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den federala administrationen i Washington
har, konstitutionellt, som sin förnämsta
uppgift, tillsammans med de utrikespolitiska
ärendena, att draga upp gränserna för de
olika staternas självbestämmanderätt; icke
att stifta lagar för dem. De federala*
lagarna i Amerika röra sig huvudsakligen om
vad de olika staterna icke får göra, inte vad
de skola göra. Ursprungligen var avsikten
med U. S. A :s konstitution att skapa en
grundlag som garanterade vissa individuella
fri- och rättigheter; såsom tryck- och
yttrandefrihet, religionsfrihet, hemmets
okränk-barhet-, o. s. v., men därutom äga delstaterna
obegränsad rätt att skapa sina egna lagar.
Den amerikanska arbetaren är emellertid
fullt medveten om detta faktum. Han har
också ständigt • sökt benytta sig av denna
staternas grundlag-senliga rätt till att skapa
de lagar, som tillfredsställer dem.
Arbets-skydd, försäkring mot olycksfall i arbetet,
begränsning av kvinno- och barnarbetet i
industrierna, åttatimmars arbetsdag,
speciella lagar inom gruvdriften till skydd för
liv och häl.sa, o. s. v., äro lagar som införLs
i olika stater på olika tider. När man dä
finner att dessa lagar äro värdelösa, att de
totalt ignoreras med mindre det finnes en
stark arbetareorganisation som framtvingar
lydnad för dem, då förstår man varför den
amerikanske arbetaren är så likgiltig för all
parlamentarisk-politisk verksamhet.
Men andra orsaker har kanske ännu
kraftigare bidragit till att undergräva
arbetarnas tilltro till lagarna som ett skyddsmedel
gent emot den allt intensivare
exploateringen; orsaker som det är synnerligen viktigt
att vi lära oss förstå innan vi kunna göra
oss ett någorlunda klart, begrepp om den
organisation vi här behandlar.
Det faktum att Amerika, d. v. s, U. S. A.,
i verkligheten består av 48 länder (stat-er)
med lika många parlament, regeringar och
lagsamlingar, har visat sig vara ett utmärkt
medel för arbetsköparna i dess
monopolis-tiska strävanden. Dels har det visat sig
* De som gälla för alla de enskilda,
nordamerikanska stater, som äro förbundna (federerade) i
Förenta Staterna.
lättare för dem att köpa, eller tvinga till
undérkastelse, en stat i sänder för att tjäna
dess syften, än om de alla varit en stat;
dels har man haft fördelen av att kunna
spela den ena statens ekonomiska intressen
ut emot den andra i samma vällovliga syfte.
Låt oss, för att klarare belysa industriens
maktställning och operationsmetoder
härutinnan, taga en av de större industrierna
som exempel.
Fläskpackaretrusten, bestående; av fyra
jättebolag, kombinerade i en trust, har stora
slakterier i flera stater. Swift & Co. har
ett stort etablissement i Minnesota, ett
annat i Chikago, 111., ett i Omaha, Nebr., samt
hundratals smärre slakterier oeh affärshus
placerade i de större städerna i såväl
U. S. A. som Canada. Vidare behärskar
samma firma åtskilliga andra bolag inom
livsmedelsbranehen. Bland dessa
dotterbolag märkas ett som nära nog behärskar
laxfisket på västkusten, ett annat som ar på
god väg att slå under sig mejerirörelsen
oeh smörproduktionen, o. s. v. Denna firma
kontrollerar 25 procent av
livsmedelsproduktionen i Amerika. De undra större
firmorna inom trusten komma snabbt efter.
Förutsätt att statsmakterna i Minnesota
skulle medelst, lag stipulera vissa förmåner
för arbetarna utöver vad bolaget är villigt
bestå dem, och verkligen sökte införa en
dylik lag i praktiken. (Inom parentes må
säga att något dylikt näppeligen kan hända,
därför att bolaget, tillsammans med andra
penningintressen, behärskar parlamentet i
denna såväl som andra stater). Bolaget
skulle då överlägga om vilket som för det
vore fördelaktigast, antingen att ignorera
lagen eller nedlägga driften i staten. Antag
att det senare alternativet valdes.
Resultatet bleve da att 10,000 arbetare gjordes
arbetslösa i Minnesota medan driften bleve i
motsvarande grad utökad i slakterierna i de
andra staterna. Allt vad man med lagen
uträttat var, att man tvingat så många
arbetare att utvandra till en annan stat. Att
förhållandet är likartat mellan U. S. A. och
Canada torde näppeligen behöva påpekas.
Men staterna och politikerna behöva
industrierna och dess arbetare som skatte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
