Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SamQällei ocQ brottet.
Av Alberi Jensen.
Några oii ri‘i>i{"HAM)K håiibt
vittnande förbrytelser, som på den
senare tiden övats, bar i den borgerliga
pressen manat fram hämndens hyenor. Man
börjar kräva dödsstraffets återinförande.
Visserligen komma dessa krav trevande och
försiktigt. Det är liksom man, trots allt,
skäms för att visa barbaren i sig själv. Icke
destomindre söker man arbeta fram en
opinion för återinförandet av statens
legaliserade mördande av brottslingar.
Den moderna rättsvetenskapen har i
allmänhet lämnat avskräckriingsteorien bakom
sig. Den är en förfelad metod. Ilade
bestraffandet av människorna kunnat
åstadkomma en bättre mänsklighet, så borde vi i
dag varit befriade från asociala individer, så
mycket som. man genom tiderna hängt oeh
bränt och hudflängt, så många galgar oeh
schavotter man rest, så många fängelser och
straffan st alter man byggt. Straffet
avskräcker icke.
Det vore säkerligen mera påkallat, att
samhället anställde en ingående
självrannsakan om sin egen brottslighet, sin egen
skuld till att det fortfarande begås brott,
sådana som mordet på Flyborg och Poukkas
dåd.
Släktskapen mellan Poukka, von Arbin
och Kreuger och deras handlingar är för
övrigt påtagligt. De äro icke människor ur
”draggen”, de ha alla kommit från ”bättre”
familjer. Poukka var vitgardist i Finland,
von Arbin och Kreuger fungerade som
”dubbelt-så-bra” i Sverge. Alla uppträdde
de som samhäll sräddare, men det ser icke
ut som denna funktion åstadkommit någon
särskild lyftning hos någon av dem i inora-
erbjuda sin arbetskraft åt kapitalisterna,
när dessa behaga anordna ar^betstillfällen.
Skulle däremot den egendomsbesittande
klassen inte anse det ”lönande” att produ-
liskt avseende. Det är naturligtvis
ingenting att förundra sig över, snarare tvärtom.
Snarare kan man betrakta deras senare
gärningar som en naturlig utlösning av den
samhällsmoral, som tiden och dc sociala
förhållandena framalstrat i deras
under-medvetande.
Poukka levde i ett land, där en
undertryckt arbetareklass sökte åstadkomma en
omvälvning, sökte genom en resning skapa
frihet och ekonomisk rättfärdighet. Denna
resning misslyckades. Med hjälp av tyska
bajonetter kastades arbetareklassen tillbaka
till sina hålor och borgarklassen bet sig
fast i strupen på de förmätna, som vågade
det djärva försöket att befria sig från
slaveriet under den kapitalistiska utsugningen.
Borgarna dränkte resningen i blod. Rn
oerhörd terror bröt lös över arbetareklassen.
Man skjöt ned människor i hundradetal oeh
lu send otal. Man kastade andra tusenden i
fängelser, torterade oeh misshandlade dem.
Ett arbetareliv räknades för intet. Varje
revolutionär betraktades som fågelfri, och
nedskjutandet av rebellerna betraktades som
en förtjänstfull gärning. Alla
mänsklighetens sämsta lidelser uppammades, och de
lagerkrönles, när de inriktades mot de för
sin frihet kämpande. Det begicks tusentals
och åter tusentals handlingar, som under
normala förhållanden skulle bringat
gärningsmännen i konflikt med lagarna, men
dessa förbrytelser noterades som lika många
förtjänstfulla gärningar.
Det var i denna skola av brott som
Poukka fick sin fostran. Det var här han
fick lära sig föraktet för människolivet.
Det var här han fick lära sig, att han hade
cera, så skola de, som drabbas av
arbets-aystängningen, tåligt finna sig i detta som
i det oundvikliga och inte besvära de rika
med krav på inkomst till brödet för dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
