Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så gives det ieke någon möjlighet för
bildandet av någon ’revolutionär regering’, av
någon ’proletär diktatur’... men så mycket
mera för fria sammanslutningar si;v varje
grupp av bagaro i varje bageri, varje grupp
av smeder i varje smidesverkstad, med ett
ord: den fria produktionen” ...
Hur skola arbetarna förmås atfc gripa till
en sådan strejk? — I en revolutionsstrejk
(la gréve-révolution) är det ’naturligtvis
icke nödvändigt att exempelvis skräddarna
och butiksbiträdena deltaga. Om icke
strejken tillräckligt snabbt blir allmän, är
stoppandet av transporten huvudsaken, vilket
medför immobiliseringen av soldaterna,
stoppandet av storindustrien genom
bristande koltillförsel, avskärandet av
livsme-delstillförseln, snart också rubbningar i
gas-oeh elektricitetsverken ... Att exempelvis
börja med en grnvarbetarestrejk vore icke
tillräckligt verksamt så länge
transportmöjligheterna blevo orubbade. Men tack vare
den arbetsdelning, som skall komma att bli
det dödsbringande vapnet mot det
nuvarande tillståndet., kunna exempelvis
gasarbetarna bringa alla gasmotorer att stanna
och därigenom indraga många arbetare, eller
genom att växelställningen vid en viktig
jämvägspunkt bringas ur funktion kunna
en hel rad järnvägslinjer stoppas... De
strejkandes uppgift blev att var och en
stannade i sin stadsdel och där satte sig i
besittning först av de mindre verkstäderna,
bagerierna etc. och därefter av de större
verkstäderna och till sist av storindustrien.
I en sådan situation kunde regeringen
antingen splittra militären oeh utsätta den för
att bli tillintetgjord på de olika lokala
platserna, eller också behålla den samlad för
att använda den till ett stort slag, vilket
emellertid snart skulle leda till att den blev
uthungrad. Spridning av de strejkande oeh
därigenom militärens vanmakt, soldaternas
enerverande och slutligen deras fullständiga
demoralisering, panik bland kapitalisterna,
besittningstagau det av verkstäderna genom
smärre grupper av strejkande”, etc.
I I/Organisation Corporative et
VAnar-chie (1895) förklarar Pelloutier:... ”Vi
utgå från den principen, att revolutionens
uppgift måste vara människornas lika och
samtidiga befrielse från varje myndighet
(autorité) oeh från varje institution, vars.
väsentliga ändamål icke är utvecklandet av
den materiella oeh andliga produktionen.
Följaktligen kunna vi endast föreställa
oss-den framtida samhällsformen -— en
övergående samhällsform, ty hur livlig vår
inbillningskraft än är, är framåtskridandet
ännu livligare, oeh vårt ideal av i dag
kommer måhända att i morgon förefalla
oss-ganska vulgärt — alltså r kunna vi endast
fört ställa oss den framtida samhällsformen
som en sammanslutning av frivilliga,
av-fria associationer av producenter.”
”Emellan de framväxande fackliga
unionerna oeh det kommunistiska, frihetliga
samhället i sitt begynnelsestadium
förefinnes en Överensstämmelse. Vi vilja att
varje social funktion inriktas pa
tillfredsställandet av våra behov; den fackliga
sammanslutningen vill även detta, det är dess
mål, och den frigör sig mer oeh mer från
tron på regeringens nödvändighet. Vi vilja,
den fria Överenskommelsen mellan män-
Till minnet av hr iget hur tecknar en W. Erain i
en av en internationell kvinnoliya vigiven "
Kultur-"bilderbok" illustrerat krigetx offerväsen: Alle 2
Minuten 0 2’ode — varannan minut 9 döda. TJnder
fyra år krävde kriget detta, antal offer.
U!?. 2 H!nuten 9 Tote/ f f‘-J#
M!e2Minul
^i t’"*
^lle 2Minutpr\ QTote
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
