Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
at.l denna måste bli till industriförbund,
framhålles dels don oklarhet som råder
beträffande denna organisationsform, dels att
den är otillräcklig, dä klasskampen ieke
alltid kommer att följa de industriella linjerna
men flvLa ut Över de industriella gränserna.
Som ett mycket illustrerande exempel
namnes loekouthotet 1908, där arbetsköparna
beträffande en strid med bokbindarna hotade
med en lockout, som även skulle komma att
omfatta textilindustrien. Det avgörande for
stridsföringen är de ekonomiska intressena
oeh icke de industriella produkt i onsfö
^hållandena. Teorien om stridernas förande
mellan kapital oeh arbete efter industriella
linjer slår sig icke inför de faktiska
förhållandena. ”Av detta framgår tydligt, art de
lokala samorganisation erna ha absolut sä väl
principiellt som praktiskt företräde framför
industriförbund. Jniet bråk om vari, man
skall ansluta sig. Alla kunna vara med och
alla skola det. Det är den lokala sam
organisationens: stora förtjänst att kunna lätt
förstås av alla och ena alla till samfälld
kamp för socialismen.”
Ä andra sidan ställer broschyren detta
spörsmål: ”... är det nödvändigt all en
industriell aktion måste vara förenad med
industriella organisationsformer? Förblir
inle arbetaren inom sockerindustrien
socker-bruksarbetare, oavsett om han tillhör en
lokal samorganisation eller ett
industriförbund?” De lokala Barnorganisationerna äro
tillräckliga även för industriella strider,
betonas det. Broschyren lorutsåg likväl icke
de industriella sam arbetsorgan, som
sedermera framvuxit inom S. A. C. som ett
komplement till de lokala sammanslutningarna
oeh centralorganisationen.
”Mot den nuvarande avtalsformen med
sitt dödande av handlingsfriheten under
avtalstiden ställer deri (L. S.) sig absolut
fientlig”. ”Även om avtal av de lokala
sain-organisationerna skola accepteras kan detta
endast gälla lönen och arbetstiden i dess
minimumfordringar. Det är av
grundläggande betydelse för dessa, att inga hinder
finnas för att på för dem lämpliga
tidpunkter genomföra sina krav, vilket nu
ornöjlig-göres dels i avtalen, dels ock i dessa i stort
sett löjliga stadgar, efter vilka de
nuvarande yrkesförbuuden ledas. ’Arbetsro5 i den
mening, det nu pladdras om lika tappert
från socialdemokratiskt som reaktionärt håll,
är rätt och slätt humbug. Någon ’arbetsro’
kan aldrig finnas under del
privatkapital-istiska produktionssystemet. Nej,
permanent strid är det vi måste tillgripa mot
detta”.
I ett ”Slutord” sammanfattar broschyren
följande: ”Lokala Samorganisationer,
samlade i en hela landet omfattande
Centralorganisation ställer sig utanför parlamentet,
dess politiska partier och politiska s. k.
aktion. Dess kamp är ekonomisk till sin natur
och dess mål detsamma. Dess medel —
handlingen. Dess inre organisation skall också
komma att bli skaparen av den
solidarite-lens anda, som är en absolut, betingelse i vär
kamp. Den skall giva oss en bestämd
uppfattning av. atl vi alla, de förtryckta, äro
verkliga bröder. Den skall lära oss att vår
befrielse endast skall ske genom oss själva.”
I slutet av broschyren fanns ett
stadgeut-kast för den nya organisation man ville
bilda, ett utkast som i sina väsentliga drag
blev antaget av den kongress, som snart
sammankallades.
*
Den tillsatta Lundakommittén
sammankallade nu till konstituerande kongress till
vilken den genom cirkulärskrivelse inbjöd
alla fackliga, sammanslutningar. Kongressen
avhölls i Stockholm 25—27 juni 1910.
Till kongressen hade enligt protokollet
infunnit. sig följande ombud frän fackliga or-
Årbetaren inför värIdsreaktionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
