Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beträffande det kooperativa
konsumtions-företagets arbetare, så skiljer sig deras
ställning knappast fran övriga liönearbetares.
De antagas oeh avskedas av
administrationen, och denna träder i den kapitalistiska
företagarens ställe utan annan åtskillnad än
den mildring, som medföres genom de
allmänna årsmötenas kontroll.
Detta är icke lönearbetets avskaffande.
Dfn praktiska erfarenheten har också visat,
att strejker från arbetarnas och de
anställdas sida icke äro uteslutna hos de
kooperativa företagen.
Trots all den omsorg som dessa företag
kunna visa geni emot sin personal, så
till-lämpa de, på sitt, sä tit, i grund och botten
den kapitalistiska regimen med alla dess
former. T detta avseende står exempelvis
de kooperativa företagens bagerier och
affärer mycket närmare de stora kapitalistiska
bagerierna, tillhörande ett aktiebolag, än en
grupp av bageriarbetare, som tillsamman
driva sitt bageri.
De flesta kooperatörer svara vanligen på
de invändningar vi här formulerat att, om
det är sant, att kon sum ti onsf öret agen i eke
avskaffa lönearbetet, så avskaffa de
åtminstone den kapitalistiske företagaren. ”Att
arbeta för en sammanslutning, som man
■själv tillhör’, anmärker professor Gide, ?’det
är nästan detsamma som att arbeta for sig
själv”. Detta är emellertid en mycket
mager tröst for en arbetare, som arbetar för
ett kooperativt företag oeh som blir
avskedad därför att föreståndaren icke har
samma politiska uppfattning som han och ”icke
kan arbeta samman med honom” (vi nämna
ett fall från den personliga erfarenheten).
Och fastän vi gärna giva Gide rätt i, att
de i de kooperativa konsurationsföretagen
sysselsatta arbetarnas ställning ofta är
”mycket olik det gamla löneslaveriet”, så
kunna vi icke giva den ryktbare franske
kooperatören rätt i att denna ställning ”ieke
vidare skiljer sig från den kooperativa
pro-duktionsgruppens”. Vi se fortfarande en
väsentlig skillnad mellan de tvenne
kooperativa sammanslutningsformerna med
avseende på arbetarnas ställning, åtminstone så
länge, den kooperativa produktions gruppen
icke också anställer lönearbetare.
Låt oss övergå till
konsumtionskooperatio-nens antagliga framtid.
I teorien, skola dessa sammanslutningar
kunna förse sina medlemmar med allt vad
de behöva för att leva: näringsmedel och
medicin varor, kläder, möbler oeh
husgeråds-saker, bostäder, etc.... Och — fortfarande
i teorien — så återstår det nästan ingenting
annat, som man i eke kan erhålla genom
de kooperativa företagen än monopoliserade
artiklar, såsom gas och vatten,
spårvägs-och järnvägsresor, post- oeh telegraf
tjänster, etc.
I praktiken, när man gör undantag för
dc stora folkcentra, där man lätt finner en
fast kundkrets för alla slag av varor, ser
man den stora mängden av kooperativa
företag stanna vid försäljning av det dagliga
brukets konsumtionsartiklar vars
gemensamma uppköpande falla sig lätt ock för vilka
en fast köpekrets lämnar alla möjliga
fördelar. Det är där man starkast känner
detaljhandelns obehag: alltför höga
detaljpriser, falska vikter, dålig kvalitet och
varuförfalskningar etc.
Det är framförallt speceriaffärer man slår
sig på. Bagerierna ansluta sig på större
platser till speceriaffärerna. Men redan
när man kommer in på handeln med skor
och kläder börja svårigheterna att anmäla
sig. Liksom för andra konfektionsartiklar
ha de stora kapitalistiska varumagasinen i
de mindre väl situerades stadsdelar stora
ekonomiska fördelar tack vare dc moderata
priserna på sina ro kla niarti klar och tack vare
tillverkningar under ett utsvettningssystem,
som de kooperativa företagen icke kunna
imitera, då det strider mot deras principer.
På grund härav kunna de kooperativa
företagen knappast konkurrera med de
kapitalistiska företagen.
Ju mera man närmar sig området för
specialartiklar, som icke användas i det
dagliga bruket, eller lyxartiklar anmäler sig
svårigheter för de kooperativa företagen.
Man kan kort och gott formulera denna
allmänna regel: försäljningen av kuranta ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
