- Project Runeberg -  Syndikalismen / 1925: (dec) ; Årg. 1(1926) /
149

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tionskooperationen representerar på det
produktiva området, oeh vilka ieke gälla for
■de rivaliserande företagen. Tillgången på
Överflödande kapital, som en del starka
kooperativa företag ha, skulle kunna tillåta
dem, liksom storkapitalet i allmänhet, att
ruinera eller att göra beroende av sin vilja
•de rivaliserande, företag, som icke själva
lia tillräcklig livskraft. Men denna
kapitaltillgång representerar intet tekniskt
företräde gent emot de väl utrustade företagen
under vår epok av kreditväsendets utveckling.
Och om, med undantag av frågan om
kundkrets, de fördelar som
konsumtionskoopera-tionen i kamp med de stora kapitalistiska
företagen skulle kunna representera äro
inga, så äro däremot nackdelarna så mycket
mera betydande.

Kooperationen ger sig i själva verket iu
på ett område som är den fullkomligt
främmande, medan de kapitalistiska företagarna
till sin fördel ha hela sin erfarenhet. Det
finns till oeh med ofta en klar motsättning
mellan de intressen, som det kooperativa
företaget kan ha som producent och dess
medlemmars intresse som konsumenter.*

* Vid sådana tillfällen måste
konsumentkooperationen, på grund »v sin ursprungliga uppgift,
försvara konsumenternas intressen och övergiva
producenternas.

Ett exempel: Under ett uppehåll på l’ile d’01cron
sökte vi övertyga ostron fiskarn a, vilka i ohyggligt
stark grad äro utsatta för utsugning från
mellanhänderna, om nyttan för dem att bilda, en
sammanslutning som producenter, "ilen, sade dc, vad som
framförallt fattas oss är en fast avsättningsmarknad."
Vi lovade då att tala med spetsarna för
konsumtions-kooperatlonen vid tillbakakomsten till Paris.

Men döm om vår förvåning, när vi vid
återkomsten till huvudstaden examinerade frågan ingående.
”Ni har icke vänt er till räti adress”, förklarade oss
en parson, synnerligen väl placerad för att kunna
bedöma saken, därtill en personlig vän. "Ni bör
vända er till Chambre Consuttative des Associations
Ouvriéres de Produclion-, Vi måste här se saken ut
fr fin konsumenternas intresse. Om vi skulle
sysselsätta oss med köp och försäljning av ostron, så
skulle det vara för all erkdlla dem till minsta, möjliga
pris åt våra medlemmar, men ingalunda för att tillse,
alt fiskarna er höllo del högsta möjliga pris. Det
finns här en intressemotsättning mellan de båda
parterna’’,

”Men ni skulle kunna träffa en överenskommelse
oeh tillsammans undantränga mellanhänderna".

Dessutom måste man komma ihåg: de till
några tusen eller tiotusen uppgående
medlemmarna i en konsumtionsförening mötas
endast några gånger om året. Det är i själva
verket ett halvt dussin administratörer som
måste veta allt om den högre industriella
ledningen på det område, där man försöker
sig som producenter. Och hur sant det än
kan vara, att man icke behöver ha en
direktion av ”yrkesmän” i spetsen för
produktionsföretaget*, så är det likväl nödvändigt,
att dc äro vuxna sin uppgift och äga
kännedom om affärerna.

Det är emellertid omöjligt att kräva, att
det fåtal personer, som befinna sig i
spetsen for cn konsumtionskoopcrativ
organisation, — må de också vara genier, — skola
vara tillräckligt insatta i vad som kräves för
produktionen av de tusen och en slags olika
artiklar, som brukas i det moderna
samhällslivet, och att de skola kunna mäta sig med
de industriella företagarna, eller med de
stora kapitalisterna och finansmännen, vilka
tillbringat ett helt liv inom en speciell
branch. Man kan rimligtvis ickc begära
att den högre administrationen av
konsumtionsko operationen samtidigt skall kunna
förstå sig på specerihandel och på
järnproduktion, på fabrikationen av hattar och
damkonfektion och fabrikation av piano.

Som allmänt gällande regel måste man
erkänna att i framtiden, såväl som för
närvarande, konsumtionsko operationens
ingripande på produktionens område endast kan
fä en klar och avgjord framgång för
kuranta artiklar för vilka man lätt firmer av-

* Det förhållande, att rnun i spetsen för företaget
har en man soin icke ar yrkesman behöver icke
nödvändigtvis var ii en nackdel, säger ex. Charles Gide.

”Nej, vi kunna icko föra någon kamp mot
mellanhänderna på detta område. Ostronen försäljas i
Paris ungefär som tidningarna på det villkor, att de
stora mellanhänderna, som utlämna ostronen till de
stora hotellen, till de goda kunderna, återtaga de
ostron som icke blivit sålda. Dessa placera efter
ett par dagar ostronen till reducerade priser i de
mera folkliga kvarteren. Detta kunna vi icke göra.
Vi kunna icke förse våra kunder med en mer oller
mindre skadad vara. Våra ostron skulle således
komina till att bli allt för dyra, framförallt om man
skulle tillvarataga producenternas intressen”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free