Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styrka kravet på lonenedsiittuing; det hela
verkade planlagd aktion, där Luxbolagets
utflyttning ekulle tjänstgöra soin
illustrationsmaterial för behovet av lägre arbetslöner.
Om man någonsin funderat över vad
borgarna egentligen mena med ”fosterlandet”,
så vet man nu besked därom. Fosterlandet,
det är borgarklassens penningintressen.
Detta framgick klart av diskussionen angående
”industriens emigration”. FÖr
borgarpressen var det utan vidare klart, att Luxbolaget
skulle flytta utomlands, så snart ägarna
tjänade något därpå. Det var arbetarnas
sak, att rätta sina löneanspråk efter
kapitalisternas profitmöjligheter, så att den
frestelsen aldrig kunde uppstå for dessa att
förlägga sin industri till ett annat land. Det
föll därför aldrig borgarpressen in att
undersöka Lux profit, ty denna var och
förblev oantastlig, hur oskäligt hög den än
måtte vara. Om en kapitalist tjänar 5
milj. på en fabrik i Sverge, så är han
likväl en god patriot, om han flyttar sitt
företag till Paris eller Berlin för att tjäna
in ytterligare några tusen kronor på lägi*e
arbetslöner. När kapitalisten handlar på
detta sätt följer han nämligen bara sina
sunda ekonomiska instinkter, vilka bjuda
honom att tillverka sina varor, där han kan
få arbetet billigast utfört. Det är arbetarna
som ha skyldighet att laga så, att anspråken
på livet komma i harmoni med
”fosterlandets’7 intressen.
Om borgarklassen inte haft denna
uppfattning om olikheten mellan sin egen och
arbetareklassens skyldigheter gent emot
”fosterlandet”, så skulle den aldrig vågat
draga fram kylskåpsindustrien som bevis på
huru arbetarna driva industrien ur landet.
Ty om reklamen talat sant så skulle ju
kylskåpet vara en rent epokgörande
uppfinning på vilken profiten lovade att bli rent
oerhörd. Om vi alltså här i Sverge
verkligen skulle ha så pass höga arbetslöner, att
desamma omöjliggjorde tillverkningen t. o.
m. av en sådan ovanligt överlägsen artikel
som dessa kylskåp, så borde det vara
alldeles omöjligt för oss att överhuvud
tillverka en enda vara för export. Antingen
måste alltså skrytet med kylskåpen vara en
fräck bluff eller också måste talet o ra, att
de svenska arbetslönerna omöjliggjorde
kylskåpstillverkningen här i landet vara ett
grovt bedrägeri, avsett att lura en
godtrogen allmänhet.
Historien om industriens emigration
föreföll undertecknad så pass misstänkt, att
jag ansåg skäl uti att söka få reda på
Luxbol agets lönekostnader för sin
dammsugar-tillverkning. Genom välvilligt bistånd från
olika personer, som arbeta vid bolaget,
lyckades det också att få reda på en hel del
intressanta siffror. Arbetslönen pr
apparat betlöper sig således enligt bolagets egna
kalkyler till endast — !10 kr.
Materialkostnaden är c:a 13:— kronor. Men vid
försäljningen i Sverge betingar sig bolaget ett
pris av — 180: — kronor pr apparat. Det
är ju tämligen klart, att det blir en väldig
profit på en artikel, där det finns en så
oerhörd skillnad mellan
tillverkningskostnad och försäljningspris.
I bolagets årsberättelse, som avsiktligt
gjorts så knapphändig och intetsägande som
möjligt, på grund av orsaker som vi senare
skola beröra, saknas visserligen uppgift om
total tillverkningen under det gångna året,
men enligt arbetarnas beräkningar uppgår
denna till c:a 200,000 dammsugare. Enligt
bokslutet uppgår emellertid inte vinsten till
mera än 480,000 kr. vilket betyder, att
bolaget endast skulle förtjäna era kr. 2: 50 på
varje apparat. Tager man emellertid den
väldiga skillnaden mellan
tillverkningskostnad och försäljningspris i betraktande, så
står det genast klart, att bolaget på något
sätt måste gömma undan sina vinster. Det är
både intressant oeh lärorikt att studera
huru bolaget härvidlag gått till väga.
Luxbolaget är uppdelat i ett flertal
bolag, mellan vilka vinsten fördelas.
Fabrikationen omhänderbaves av Lux, som
tillverkar dammsugarna och säljer dessa till
Elektrolux, ett annat pro forma bolag, som
sköter försäljningen. Lux, fabriksbolaget,
har ett inbetalt kapital på c :a 2 1/2 milj.,
vilket emellertid genom gratisemissioner
vuxit ut till 12 milj. Fabriksbolaget
Ö\?er-Iåter dammsugarna till Elektrolux för ett
pris lagom högt för att lämna en så stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
