Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det. Ocli ju större det är, desto mer stort
oeh djupt tänker han. Det vidgar blicken
hos var oeh en av dess medlemmar och
självt vidgar det gränsen för de allmänna
intressena som det grupperar. Oeh detta
ett helt yrkes gemensamma intressen,
förenande tjugo specialiteter, livar varje syndi
-kaliserads handlingar oeh tal. Den
syndi-kalisliskt organiserade arbetaren tänker och
handlar som inedintressent, som associé ...
Han ser utöver sin stad och. sin verkstad
£Ör att bli en intelligent beståndsdel av hela
den industriella fenomenvärld som han förut
var underordnad som fackman och
hantlangare.1” (Citatet liämtat ur S. A. C:s skrift
”Syndikalismen i praktiken”, s. 7.)
Enligt Marx är individen det allmännas
organ och kan blott som organ för det
allmänna komma i betraktande. ”Om
människan är av naturen samhällig, så utvecklar
hon sin sanna natur först i samhället; och
man måste mäta hennea makt (die Macht
seiner Natur) icke i den enskilde individens
makt utan i samhällets makt” (bl. a. som
bärare av allmänna klassintressen). — ”De
enskilda individerna, vilka genom tradition
oeh uppfostran tillföras tänkesätt och
livsåskådningar, förnimmelser och illusioner,
kunna inbilla sig att de utgöra de
egentliga bestämningsgninderna och
utgångspunkten för handlandet, ehuru det är
klassen, som skapar och gestaltar dem utifrån
dess materiella grundvalar och de dem
motsvarande samhälliga förhållandena.”
MASSAN OCH LEDARSKAPET.
Samhällsstriderna äro tiLl sin natur
klass-och masstridcr. Massan är emellertid ett
mångtydigt ord och förekommer sålunda i
olika betydelser, varför det ock finns olika
slag av massa. Man kan tala om en anonym,
oorganiserad massa liktydig’ med en mängd
eller en hop, som sammanhålles för
stunden av tillfälliga händelser och stämningar,
samt om en organiserad massa, fördelande
sig i grupper eller gemenskaper,
sammanhållna av vissa intressen av varaktigare
natur. Sådana grupper äro en stam, ett folk,
en nation; och inom staten är massan för-
grenad i klasser, stånd, partier med
flera-organisationer, såsom religiösa samfund,
vetenskapliga sällskap, filantropiska
förenin-gar.
Inom och mellan dessa större och mindre
grupper uppstår cn känsla av samhörighet,
solidaritet och sympati, som- så gott som
enväldigt behärskar de respektive stora oeh
små gruppernas tänke- och handlingssätt,
uppförande som en amerikansk
socialpsykolog skulle säga. Såväl individernas
ställning inom den grupp eller de grupper, varav
de äro medlemmar — individen kan vara
på en gång medlem av ett folk eller en
stat, en familj, en klass, ett stånd, ett parti,
ett kyrkosamfund o. s. v. — som de stora
och små gruppernas ställning sinsemellan
kunna ge anledning till de svåraste
konflikter, alltefter arten och graden av den
samhörighet eller solidaritet de känna för
den ena eller den andra gruppen, för det
ena eller det andra landet, för det ena eller
det andra partiet. Dagshändelserna ge
rikligt med exempel därpå. Sålunda visade
det sig, för att nämna ett exempel, vid
världskrigets utbrott varldsprolet ariatets
nationella samhörighet starkare än dess
internationella samhörighet genom dess
International tro Is krigets uppenbara vanvett.
Varje större klass har även sin egen
klassteori som konsekvens av dess medlemmars
samhörighetskänsla, däri även inräknat
klassmoral och klassideologi. Marx
formulerade proletariatets, Adam Smith
bourgeoi-sins, medeltidsteologer och n atu rai t
Isteoretiker feodalismens klassteori. Feodalismens
klasslära gick ut på ett försvar for
stånds-författningen och dess e vighetsbestånd;
bourgeoisins klasslära rättfärdigar
utsugningen genom frikonkurrenscn och
proletariatets klassteori bygger på proletariatets
frigörelse från socialpolitiskt- förtryck som
tillika skall vara en hela samhällets
frigörelse från privatkapitalismens herravälde
och dess omvandling från klassamhälle till
cn klasslös samhällsorganisation utan stat
respektive statsmakt.
Sålunda skrev den unge Marx i sin kritik
av den spekulativa rättsfilosofin: ”1 bil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
