Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I fascismens epok
I. De ökade världsrustningarna.
Vår tid är den fascistiska våldspolitikens,
maktlystnadens, råhetens, militarismens oeh
krigets politik. Egentligen har världen,
framförallt Europa, icke haft verklig fred sedan
1914. Och i dag har militarismen och
krigsrustningarna uppnått en omfattning som aldrig
någonsin. Den kapitalistiska
”samhällsordningen” triumferar. Den blir mäktigare oeh
arbetarklassen svagare. Genom reformismen
avleddes arbetarrörelsen från den Tevolutionära
kampen mot kapitalismen, den enda väg som
kunde leda till seger. I dag håller det
internationella proletariatet på att njuta frukterna
genom fascismen och statstotalismen, den
kapitalistiska samhällsordningens senaste fas,
statskapitalismens fas. De nationalkapitalistiska
motsättningarnas yttringar, krigen om
marknaderna och råvarukällorna, äro våldsammare än
någonsin tillförne.
Folkförbundets militära årsbok för 1938 visar
med siffror att kapprustningarna, som över
huvud taget aldrig avstannat, tagit ett
våldsamt forcerat förlopp efter nazismens seger i
Tyskland. Under de fem åren 1927—1931
upp-gingo världens rustningskostnader till 20,600
miljoner gulddollar, eller i genomsnitt 4,120
miljoner årligen. 1932 sammanträdde en
”nedrustningskonferens”. Effekten blev motsatsen
av vad som väntades. Femårsperioden 1934—
1938 hade militärutgifterna vuxit till 33,000
miljoner, eller omkring 6,600 miljoner
guld-dollar per år.
År 1925 ingicks det så kallade
Locarnoför-draget som skulle bringa världen närmare den
eviga freden. Effekten blev även här det mot-
satta, vilket illusterar hur föga fördragen ha
förmåga att påverka rustningspolitiken i
besparande riktning.
Följande grafiska och siffermässiga
framställning om världsrustningarnas stigande
kostnader i gulddollars äro belysande:
1925 1930 1933 1938
3,500 milj. 4,300 milj. 4,500 milj. 9,500 milj.
Det våldsamma språnget från 1933 till 1938
belyser effekten av nazismens seger och den
välsignelse den medfört för folken. Vårt eget
lands stigande rustningskostnader tala samma
språk.
1938 beräknades således världens rustningar
till 9,500 gulddollars. En gulddollars gör
något mer än 7 nuvarande svenska kronor, vilket
förvandlar 9,500 miljoner dollar till omkring
68 miljarder svenska kronor. 72,3 procent
eller 6,800 milj. dollar av en totalsumma på
9,500 milj. föllo på de europeiska staterna. Av
de 64 länder, som bidraga till rustningssumman
på 9,500 miljoner dollar kommer enbart på de
sju stormakterna 7,400 milj. eller 74,7 procent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
