Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogen och
folkhushållningen
Av Frid Nordin
intet annat land i världen spelar skogen så
stor roll för folkförsörjningen och
handelsbalansens upprätthållande som i de båda
nordiska länderna Finland och Sverge, Finland
kommer därvid i första rummet. 25 milj.
hektar eller e:a 73 proc. av landets hela areal är
beväxt med skog, och skogsprodukterna svara
ensamt för mellan 80 och 90 proc. av den
finska exportens totalvärde. Per invånare räknat
finnes i Finland 6,5 hektar skogsmark.
Sverges skogsmarksareal uppskattades vid
riksskogstaxeringen 1923—29 till 23,2 milj.
hektar; vid jordbruksräkningen 1932 till 22,2
milj. hektar. Enligt den första siffran blir
det e:a 56,5 proc. av den totala landarealen,
enligt den senare siffran 54,2 proc. På varje
invånare kommer i Sverge 3,8 hektar
skogsmark. Förutom skogarna och
skogsindustrierna har Sverge också sina rika malmtillgångar
jämte en ganska utvecklad verkstadsindustri,
varför skogsprodukternas värdeandel i den
svenska exporten stannar vid 43,5 proc.
(Medeltal för 10-årsperioden 1927—36.) Enligt de
nyligen offentliggjorda preliminära siffrorna
för 1937 uppgick exportens totalvärde då till
2,000,383,000 kr. Härav kommer på
grupperna trävaror samt pappersmassa, papp och
papper jämte arbeten därav kr. 716,820,000: —
vilket motsvarar c:a 35,8 proc. av hela
exportvärdet. Sverges beroende av skogen och dess
produkter för handelsbalansens
upprätthållande är således knappt hälften så stort som
Finlands.
Men även inom stora delar av Sverge utgör
skogen den praktiskt taget enda
inkomstkällan. Med undantag för några mindre
områden, framförallt malmfälten och
malmexporterna i Norrland, är så gott som hela
befolkningen i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland,
Härjedalen, Ångermanland, Hälsingland,
Gästrikland samt norra Dalarna och norra
Värmland direkt eller indirekt beroende av skogen
för sin utkomst. Knappast någonstädes i dessa
trakter ger jordbruket full försörjning, och
några andra industrier än de som baserats på
trävarutillgångarna finns egentligen inte.
Inom det nyssnämnda området, vilket jämte
ett par kommuner i Västmanland och Närke
med en sammanfattande beteckning kallats
Norclsverge, återfinnes icke mindre än 16 milj,
hektar eller c:a 72,6 proc. av all Sverges
skogsmarksareal. Per inom området ifråga bosatt
individ blir detta 11,5 hektar skogsmark,
medan motsvarande relationstal för den svenska
landsbygden i övrigt är 2,3 hektar. För landet
i dess helhet är siffran som sagt 3,8 hektar.
Antalet skogsarbetare angives olika. Enligt
en av socialstyrelsen 1934 företagen
undersökning uppgick antalet vid skogsbruket direkt
sysselsatta personer i Nordsverge till 145,000,
varvid dock ej medräknats sådana som voro
sysselsatta med avverkning för husbehov eller
med skogskulturåtgärder o. s. v. å egna skogar.
Siffran är emellertid trots detta säkerligen
alldeles för låg. Enligt andra uppskattningar
uppgår också antalet skogsarbetare vintertid i
Värmland, Dalarna och Norrland till omkring
190,000.
Men även om man håller sig till den av
socialstyrelsen angivna siffran, 145,000, så
betyder detta att icke mindre än 10,2 proc. av
hela befolkningen i Nordsverge utgöres av
skogsarbetare. Per 100 hushåll inom
yrkesgruppen jordbruk med binäringar kom enligt
socialstyrelsens undersökningar 80
skogsarbetare, och av alla till denna yrkesgrupp
hänförda personer — alltså kvinnor och barn
medräknade — utgjorde de, som enbart eller
huvudsakligen voro sysselsatta med skogsarbete,
20,3 proc.
Därtill komma arbetarna inom
träförädlingsindustrin och därmed sammanhängande verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
