Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ma sak med allmän
beväpning. De gamla
gevären från 19 juli
måste åter tas i bruk.
Försvaret av staden
måste ske på dess
gator bakom barrikader.
Handgranater, gevär
och enstaka
maskingevär var allt som
fanns. Ver det
överhuvud taget möjligt
att uträtta något med
dessa medel ?
General Asencio som
hörde till de
undanträngda officerarna,
telefonerade oeh
frågade om han kan
räkna på CNT—FAI om
regeringen vill tilldela
honom kommandot över Barcelona. Ja, Asencio
kan räkna på CNT—FAI om han får
kommandot. Det var kvällen den 25. Hela natten
vakas under olidlig spänning. Asencio låter icke
höra av sig. Och den 26 tågar fienden in i
staden. De sista som slåss äro
anarkosyndikalis-ierna i hamnkvarteret. De stupa en efter en.
Sista lilla rest drives ned i en station till den
underjordiska järnvägen, där de mejas ned till
sista man. Och så en liten grupp på något
hundratal som håller Casa CNT—FAI oeh som
vigt sig själv till döden.
Barcelona har fallit men ännu återstår det
en betydande del av Katalonien. Men
ingenting har förutsetts, inga förberedande
åtgärder vidtagits. Den militära ledningen är
inkompetent för att organisera ett fortsatt
försvar. Demoraliseringen och upplösningen är
också för stor. De långa karavanerna av tanks,
artilleri, kavalleri, infanteri, ingenjörstrupper
som efter order dragit genom Barcelona utan
att sätta sig fast, utan att försvara staden,
fortsätta norrut. Och hela det återstående
Katalonien faller i fiendens händer praktiskt
taget utan strid. Detta är den tragiska epilogen
till det katalanska folkets hjältemodiga resning
den 19 juli, utdrivandet av fascistema,
besitt-ningstagandet av fabrikerna, jorden och de
offentliga tjänsterna, likvideringen i stor
omfattning av kapitalismen och två och ett halvt års
hjältemodig och dödsföraktande kamp för
friheten. Noninterventionen, regeringen Negrin
oeh den kommunistiska politiken har skrivit
denna epilog.
Kataloniens fall måste vara avgörande för
Centralspanien. Den krigströtthet, som
naturligt nog också gjorde sig gällande i
Centralspanien, måste nödvändigtvis ökas genom
nederlaget i Katalonien, som slutligen tog form
av uppgivelse utan strid. Modlöshet,
hopplöshet, demoralisation hos de massor som voro
minst stålsatta av kampvilja måste bli följden.
Om en fortsatt kamp sida vid sida med
Katalonien ännu föreföll bjuda vissa möjligheter
till resultat, så måste ett fortsättande av
striden utan Katalonien synas hopplöst. Även om
Centralspanien hade större möjligheter på
livsmedelsförsörjningens område än Katalonien, så
var det likväl ett faktum att det rådde
knapphet på allt och saknades en rad livsviktiga
näringsmedel. Centralspanien hade heller icke
en för krigets fortsättande tillräcklig
krigsindustri och saknade också viktiga råvaror. Utan
tillförsel utifrån måste såväl
livsmedelsfrå-gan som krigsmaterielfrågan synas hopplös.
Men Englands och Frankrikes officiella
erkännande av Franco hade följts av en fascistisk
blockad av Centralspaniens kuster som måste
bidraga till uthungrandet av folket och armén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
