Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
chans. Det lyckades för de förstuckna
fascis-terna att sätta sig i besittning av radiostationen
och därifrån förkunnade de för Cartagenas
invånare, att de voro herrar i staden. Under dagens
strider ångade den republikanska flottan ur
hamnen och seglade till Bizerte, en fransk hamn.
Så långt det är möjligt att göra sig en
föreställning om motivet härtill, så fruktade man
att fascisterna skulle med hjälp av
kustartilleriet skjuta krigsfartygen i sank. Dessutom
medverkade väl också det förhållandet att
medan luftvärnet i Cartagena var i femte
kolonnens händer, kunde Francoflyget från nära
håll bombardera flottan, vilket också skedde.
Trenne krigsfartyg sänktes i hamnen. Motivet
synes således ha varit, att man ville hringa
flottan i säkerhet för fascisterna.
Negrin-Galans expedition till Cartagena
förhjälpte således Franco till en kupp, som hotade
att sluta allvarligt. Den framkallade också
inbördeskriget i det antifascistiska lägret. Och
slutligen åstadkom den, att republiken blev
utan flotta varigenom dess militära läge
ytterligare och på ett högst avsevärt sätt försvaga-
des. Cartagena stannade dock slutligen i
för-svarsrådets händer sedan det samtidiga
angreppet från såväl de kommunistiska
brigaderna som ”femti kolonnen” övervunnits. Galan
blev under striderna, som varade ett par
dagar, skjuten i Cartagena.
Tidigt på måndag morgon flydde
regeringen Negrin från Albacete och tillsammans med
honom Lister och Modesto. Den hastiga
flykten visade att regeringen var medveten om att
den icke stod på samma sida som folket. Den
hade ju dessutom fått tillfälle att göra sin
gest inför historien. De katalanska
nederlags-generalerna följde regeringschefen. La
Pasio-naria och andra kommunistiska partiledare
flydde från andra delar av Centralspanien.
Försöket att upprätta en kommunistisk
partidiktatur hade den ledande kadern tvingats
övergiva.
Men i Madrid voro kommunisterna okunni-
ga om eller ville icke tro, att deras ledare
lämnat dem i sticket, och de började frondera mot
försvarskommittén. De drogo sig icke för att
blotta fronten mot Franco. De drogo 6,000
man från stridslinjen och läto dem tillsamman
med 140 tanks marschera mot Madrid.
Försvarskommittén, som framställdes som Francos
agenter, måste först och främst fylla den lucka
i stridslinjen, som de bortdragande
kommunistiska trupperna åstadkommit och sedan
komma till rätta med dessa trupper som tågat till
Madrid. Striderna pågingo nästan en hel
vecka.
Så långt det är möjligt att bedöma
förhållandena synes den försvarskommitté som
bildades den 5 mars ha tillkommit väsentligen
för att avsluta kriget på bästa möjliga villkor.
Tisdagen den 28 mars intågade de fascistiska
trupperna i Madrid sedan den republikanska
milisen utrymt sina ställningar. Hela
Centralspanien kom följande dagar i fascisternas
händer.
Man får icke glömma bort att den egentlige
segraren är ”noninterventionen”. Den
kommunistiska politiken har varit ett ont, men
”noninterventionen” är det som i första hand
spelat segern i händerna på Franco. Det
spanska proletariatet och främst de spanska
anar-kosyndikalisterna ha rest sig en oförgätlig
minnesstod genom den tappra och
hjältemodiga kampen mot fascismen och för friheten.
Den internationella arbetarklassen har rest sig
ett skammens monument genom att ha
understött de regeringar som organiserat
”noninterventionen”, vilken ieke var annat än den
internationella kapitalismens vapenblockad mot
spanska folket och mot den sociala
revolutionens fara i Spanien.
Striden är härmed icke avslutad. Den
kommer aldrig att sluta så länge ofrihet och
despotism härskar i Spanien. Det spanska folket
kommer icke att underkasta sig. Det kommer
att ta upp kampen under nya former.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
