Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
effektivt om det inte förmedlas av vissa
politiskt oeh ekonomiskt lodande svenska kretsar.
Det som Berlinregeringen under inga
omständigheter kan uppnå genom öppet angrepp kan
den kanske inhösta genom systematisk press.
Redan nu utnyttjar den det svenska
borgerska-pets faseistsympatier och den reformistiska
”statsledningens” bottenlösa feghet
målmedvetet i den nazistiska utrikespolitikens tjänst.
Denna metod bjuder nazis de ljusaste
framtidsperspektiv. Den nazistiska diplomatin kan
spela på flera strängar. Den kan i första
hand vädja till viktiga svenska
kapitalintressen. Den kan i andra hand till deras stöd och
täckning mobilisera de militärt, kulturellt oeh
socialt ledande svenskar, som i Hitler hylla den
proletära klassrörelsens blodige förintare.
Därmed är en mäktig ”allmän opinion” säkrad.
Denna kan bringa den i princip hållningslösa
socialdemokratin till eftergifter för fascismens
inrikes- oeh utrikespolitiska krav. Herr
Stau-nings ovärdiga kryperi för nazis, hans
beskäftiga bedyranden om, att han till intet pris
tolererat en illegal antinazistisk verksamhet på
dansk botten, ge en svag föreställning om vad
vi under givna betingelser kunna vänta av våra
reformistiska (d. ä. fega) patent demokrater.
För att undkomma ett pinsamt avgörande äro
de tvivelsutan redo att i demokratins namn
offra alla väsentliga demokratiska fri- och
rättigheter. När de spelat ut sin roll, när de
slaviskt godtagit alla förödmjukelser och
kapitulationer, avlägsnas de naturligtvis lekande lätt
genom en mjuk rörelse av Hitlers stövelspets.
Då är fältet fritt för en svensk Hacha ocli
Beran, då förvandlas våra i dag
karikatyr-artade fascistiska ledare i ett slag till stora
statsmän och den svenska nationens
självfallna ledare. Däri ligger deras betydelse. Dessa
män komma beredvilligt att förvandla Sverge
till en tysk koloni, utan att Hitler ett enda
ögonblick ohöljt behöver framträda som den
brutale erövraren. Svensk fascism och svensk
demokratisk feghet äro visserligen i sig rent
negativa storheter, men för en nazitysk eröv-
ring av Sverge komma de att spela en
avgörande roll, om denna möjlighet någonsin
erbjuder sig. Svensk fascism blir förvisso tysk
nazism, men denna kan med all sannolikhet
endast genomföras av svenska, ja ”storsvenska”
män.
Redan en allmän kännedom om den svenska
borgarklassens mentalitet tillåter det
konstaterandet, att den inte är principiellt
antifascistisk, att den tvärtom under givna
betingelser är villig att godtaga fascismen, även om
den presenteras av en utländsk erövrare. En
nykter analys av Sverges utrikespolitiska läge
visar därutöver, att dessa betingelser med stor
sannolikhet kunna inträda inom en nära
framtid. Dessa förhållanden måste få ett avgörande
inflytande på den svenska antifascismen.
Samtidigt som den med klar blick erkänner
att det fascistiska hotet mot Sverge utgår från
Berlin, måste den inse att den närmaste och
farligaste fienden detta till trots står inom det
egna landet. Att genom upprustning, vidgade
lagliga befogenheter o. s. v. öka den svenska
statens styrka skapar inte ökad trygghet mot
fascismen. De två stora antifascistiska
dags-uppgifterna äro i stället: 1) Att redan på
förhand isolera oeh diskreditera både de i Berlins
tjänst verksamma fascistorgahisationerna och de
ganska brokiga element, som, utan att alltid
förstå konsekvenserna, i neutralitetens namn
verka för att Sverge inlemmas i den tyska
krigsekonomin; 2) Att vaksamt värja
arbetarrörelsens och övriga folkliga organisationers
självständighet, för ätt därigenom bevara den
utslagsgivande antifascistiska kraften intakt.
De första och kanske avgörande
drabbningarna mot den tyska nazismen måste utkämpas
redan nu på svensk mark, och dessa strider få
klasskampens, inte nationalitetskampcns,
karaktär. Ledes den inte av denna insikt
kommer även den bästa antifascistiska kampvilja
att missbrukas för främmande, ja rent fientliga
intressen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
