- Project Runeberg -  Syndikalismen / 1939 /
158

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Rättsordningen”

Av Didrik Stigman

På upprättandet av ”ordningen” i samhället
offras oerhörda summor. Världen är
inrutad i ”nationella” områden. I varje land sitter
eller har suttit ett parlament, som stiftat lagar
i oändlighet. Parlamentet är en verkligt
produktiv inrättning när det gäller improduktiv
produktion. Lagarnas antal sväller ut över
alla glänser så att menig man i de olika
länderna ingen aning har om vad som är lag och
icke lag och vet således icke vad som i dag
är ”lätt” eller ”orätt”. För avhjälpandet av
den bristen har man olika skrån av lagtolkare:

som medclhavsmakt. Han, den forne marxisten,
för krig i Spanien för att krossa socialismen,
som med styrkan hos sin ideologi och
praktiska verksamhet hotar hans eget välde i
Italien. Han behöver Spanien som lydland för att
förverkliga sina drömmar.

Hur annorlunda kunde inte världen sett ut
i dag, om den socialistiska världsrörelsen blivit
trogen internationalismen och revolutionen i
stället för att offra åt den borgerliga
nationalismen? Tyskland kunde 1918 ha likviderat
kapitalismen. Italien kunde 1920 ha fullföljt
den påbörjade revolutionen. Frankrike hade
kunnat sälla sig till dessa stater och Europa
hade kunnat vara socialistiskt. I det stället är
det på väg att bli fascistiskt, efter exempel
från ett Italien, vars nationalistiska ledare en
gång köptes av den franska regeringen, så som
man köper en prostituerad på gatan, för att
citera den berömde franske advokatens
uttryck.

sådana som tillsättas av staten och sådana som
ha lagtolkandet till det ”fria yrket”. De
kallas advokater. De av staten tillsatta
lagtolkarna fungera antingen som åklagare eller
ut-mätare av straff för lagbrytarna, som domare.
Det fria yrkets lagtolkare ha till uppgift att
bestrida åklagaren-lagtolkarens tolkningar och
straffyrkanden inför domarna. Inför domarna
arrangeras uppvisningar mellan åklagare och
advokater, där antagonisterna dänga varandra
i skallen med paragrafer och prejudikat. Dessa
uppvisningar kunna vara ganska gouterade
folknöjen. Åklagaren har till yrke att
framställa människorna som samhällets avskum
och de mest tänkbara asociala individer, medan
advokaterna ha till uppgift att framställa dem
i bästa möjliga dager och om möjligt även
framställa den vidrigaste skurk som om icke ett
dygdemönster, så i alla fall något ditåt. Det
mått av intresse, omsorg, arbete och möda en
advokat nedlägger för att ”rättvisan” skall
komma till sin rätt hänger vanligen samman
med klienternas förmögenhetsförhållanden.
Naturligtvis ter sig den objektiva rättfärdigheten
på ett helt annat sätt när det gäller ett
fattighjon än när det gäller en miljonär. Ett
fattighjon kan man inte få mycket av för att
försvara hans ”rätt”, Med en mångmiljonärs
”rätt” är det en helt annan sak. Där finns
utsikt icke bara till tusenkronors ”långschalar”
utan till tiotusen och hundratusen. En
miljonär kan i värsta fall köpa egna tidningar, vilka
år igenom mot god betalning äro moraliskt
upprörda över klientens öde. Och för den rike
finns det naturligtvis även andra vägar att öva
inflytande över domarna. Ofta blir
”rättvisan” på detta sätt något som liknar en s. k.
prostituerad, som köps bakom närmaste
gathörn. Den som har gott om pengar har alltid
utsikt att kunna få ”rätt” medan den som
ingenting har mera sällan får ”rätt”. När
advokater och åklagare slagit varandra halvt
bedövade med lagparagrafer, straffsatser,
prejudikat, spetsfundigheter utmäter domstolen
”rätten”.

Om guldet på detta sätt blir en osynlig
med-spelande på ”rättvisans” börs, så ar det något
som sammanhänger med hela det system, kring
vilket man bygger upp den så kallade
ordningen. Den nuvarande ”ordningen” eller
samhällsordningen är den s. k. kapitalistiska sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1939/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free