Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klyftan mellan girondisterna och
montag-narderna fördjupas. General Dumouriez
vid fronten i Belgien går över till fienden.
Efter förräderiet marscherar han med sina
trupper mot Paris. Monarkien skall
återställas med österrikarnas hjälp. Det finnes
förrädare också i Paris, t. o. m. inom konventet.
Det måste vidtagas åtgärder mot de nya
kontrarevolutionära anslagen. Marat och Danton,
Robespierre och kommunens män ställa sig i
spetsen för en ny rörelse. De bilda
välfärds-kommittén (Comité de Salut public), som
består av beprövade revolutionärer. Denna
kommitté blir landets högsta auktoritet. Men
detta realiserades endast genom en ny resning
av den 31 maj 1793. Girondisterna, som
ställde sig på de rikas sida, uteslötos ur
konventet.
Revolutionen hade räddats en gång till. Utan
detta sista ingrepp skulle reaktionen ha
kommit ett år tidigare. Brissot fordrade
anarkisternas huvuden. Det fanns ingen utväg:
antingen måste ”anarkisterna” låta sig
giljotineras av girondisterna — och detta skulle
haft till följd ro jalisternas återkomst, anser
Krapotkin — eller måste girondisterna uteslutas
ur konventet och gå under. Redan hade
girondisterna anklagat Marat. Men jurymännen
frikände honom med uppräckta händer.
Sans-culotterna buro honom på sina skuldror i
triumf till konventet. Striden mellan
kommunen och konventets borgerliga elementer har
öppet utbrutit.
I denna kam]} mellan kommunen och
girondisterna segrade folket. Marat själv satte
stormklockan i gång. Två dagar varade
resningen. 31 girondister uteslötos ur konventet.
Nu börjar revolutionens mest givande
period. Äntligen kan revolutionen
genomföra det program, som proklamerades genom
förkunnandet 1789 av de mänskliga
rättigheterna. Äntligen erhåller bonden sin jord,
arbetaren åtnjuter sin frihet. Konventet besluter
maximipriser för de viktigaste födoämnen
och livsmedel: för bröd, kött, fisk, olja, öl,
vin. Konventet hade redan antagit, efter
filosofen Condorcets plan, lagen om den allmänna
och kostnadsfria skolundervisningen.
Snart visa sig revolutionens verkningar i
utlandet. I Geneve, Bern och Venedig störtas
under revolutionens inflytande de
aristokratiska regeringarna. Norditalien frigöres från
det österrikiska oket. Konungarna i Sicilien
och Sardinien störtas. En ny tid är i vardande.
Därefter utbryter terrorismens period.
Marat mördas av en ung aristokratflicka
Charlotte Corday. Girondisternas huvuden falla
under giljotinen. Men snart vänder terrorn sig
mot den radikala flygeln. Robespierre tar helt
styret i händerna. Sina medarbetare Danton,
Camille Desmoulins och andra sänder han på
schavotten. Därefter följa Hébertisterna.
Schavotten fortsätter sitt arbete. Ett år senare
stiger Robespierre själv på giljotinen. Den 9
Thermidor i republikens andra år är
revolutionens dödsdag. Reaktionen har segrat. Vid
seklets slut, 1799, har en ny stjärna stigit upp
ur revolutionens djup Bonaparte, Han blir
landets förste konsul, diktatorn. 5 år senare,
1804, utropar han sig till kejsare. Kretsloppet
avslutades.
VI.
Revolutionen utrotade det gamla herraväldet
och gav borgarklassen makten. Gillenas och
skråväsendets avskaffande var framförallt en
vinst för borgarklassen. Arbetarna erhöllo
genom den nya regimen varken strejk- eller
församlings- eller organisationsrätt.
Trots inskränkningar av friheten för
arbetarna är den franska revolutionen utgångspunkten
för den moderna socialistiska rörelsens idéer.
Marat förkunnade friheten och den ekonomiska
likheten. I den revolutionära kommunen i
Paris uppstodo efter 1792 konstruktivt
socialistiska idéer. Det är de ”vredgade”
(En-ragés), som äro bärarna av de socialistiska
idéerna. Gracchus Babeuf organiserar de
”likas konspiration”. För honom var
revolutionen ”ett krig mellan patricierna och
ple-bejerna”, som ”börjar i det ögonblicket, då de
mänskliga inrättningarna möjliggöra, att några
ta allt och de andra få ingenting.”
I dessa ord finna vi redan idén, som ett
halvt sekel senare utformades av Karl Marx i
hans kommunistiska manifest: ”Det mänskliga
samhällets historia är klasskampens historia.”
Alla socialistiska, kommunistiska oeh
anarkistiska teorier av det 20 århundradet stödja sig
mer eller mindre pä den franska revolutionens
händelser och erfarenheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
