Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dra produkter visade de sin solidaritet med
frihetens försvarare. De tillhörde CNT. Denna
organisations skolor och sjukhus mottogo
också gåvor in natura eller av andra slag.”
Femton månader efter bildandet
publicerade ”Colectiva Agricola” följande
balansräkning:
Inkomster Utg-ifter
pes. pes.
Första kvartalet ... 432,710,34 416,973,09
Andra kvartalet ... 910,756,81 794,628,51
Tredje kvartalet ... 1,653,045,20 1,312,305,10
Fjärde kvartalet ... 2,007,992,80 1,643,773,95
Summa 5,004,505,15 4,167,680,65
Kollektivet liado således gjort en vinst på
nära en miljon pesetas samt betalat
medlemmarna efter syndikatets tariff. Till de i kriget
deltagande medlemmarna hade det betalat
skillnaden mellan de 70 pesetas, som deras sold
uppgick till, och kollektivisternas lön, som
under tiden stigit till 160 pesetas per vecka.
Detta kollektivs framgång är beaktansvärd.
I en av Administrativa Rådet utgiven broschyr,
juli 1938, finna vi följande balansräkning:
Inkomster ..................... 5,675,951,50 pes.
Utgifter ...................... 2,788,114,82 „
Nettovinst .................... 2,887,836,68 „
Dessa ”banditer med fackföreningsbok”, som
satt sig i besittning av den övergivna
jorden, som arbetade 48 timmar per vecka och
dessutom söndagarna för att giva den då
in-tjänta lönen (26,000 pes. per veka) till
milisen, lia givit världen ett exempel på
organisationsförmåga, sammanhållning och social
anda, som var värt ett bättre öde än det, som
nu beskäres dem. Under den av borgarna så
fruktade ”anarkin” blomstrade jordbruket och
utvidgades kollektivet till ett mönsterföretag.
Likväl blev det bekämpat av den Negrinska
regeringen och de kommunistiska tjekisterna,
därför att dess medlemmar tillhörde CNT.
I september 1938 sade mig J. R.,
initiativtagaren till kollektivet, där han satt lutad över
sin kassabok: ”Sista skörden av bönor uppgår
till 550,000 kg. Beträffande säden har ni själv
sett den. Den är utomordentligt vacker. Vad
som är bättre ändå är, att vi tack vare
kollektivisternas entusiasm ha kunnat uppnå 4
skördar under året. Denna vecka ha vi betalat
225,000 pes. i löner. När ni återvänder till
edert land, så berätta, att vi började 1936 med
750 arbetare och att vi i dag äro 1,300.
Observera också, att inga som helst repressalier ha
utövats mot deras familjer, som flytt, tvärtom
arbeta dc samman med oss. De, som på grund
av ålder ha rätt till pension, motta sin lön, men
alla med undantag för tre eller fyra vilja
fortsätta att arbeta. Vi ha 2,887,836 pesetas i
kassan. Vi sälja alla våra produkter på
marknaden till officiellt fastställda priser. De oss
pålagda skatterna betalas regelbundet. Och om
det varit möjligt att komma över material, så
skulle vi ha dränerat Llobregatsdeltat i stället
för att behålla pengarna i kassan.”
Den som känner området kring Llobregat
förstår också den ofantliga betydelsen av detta
projekterade företag. Vad icke de gamla
privata jordägarna kunnat uträtta under sekler,
vad de icke kunnat taga initiativ till och vad
de icke kunnat organisera på grund av den
individualistiska egoismen, det hade dessa
”banditer med medlemsböcker” skaffat medel till
på två år, medel som lågo och väntade på
tider, då man kunde köpa det till projektets
genomförande nödvändiga materialet och
maskinerna. Don kollektiva driften av detta
jordbruksområde hade ofantligt ökat avkastningen,
väldigt utvidgat den odlade arealen. Och
kollektivisterna, som förut levde i en obeskrivlig
fattigdom, levde nu i ett välstånd, som de
icke drömt om. Och likväl voro
utvecklingsmöjligheterna genom en fortsatt kollektivdrift
ofantliga. Framtiden låg leende och löftesrik.
Och allt detta vackra ändade i en fruktansvärd
tragedi.
”Colectiva Agricola” är ett av de tusende
exemplen på möjligheten att praktiskt
omsätta de anarkosyndikalistiska idéerna i
verkligheten.
!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
