Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industrigren 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936
Gruvor o. anrikningsverk 56 95 93 9S 100 109 114 119 102 123 126 117 112 127 133 150 168
Järn- och stålverk .. 79 72 90 99 100 101 108 108 114 121 117 120 123 130 142 137 136
Järn- och stålmanufaktur 83 76 95 101 100 102 102 105 109 115 113 106 108 111 123 120 123
Metallmanufaktur 88 81 88 88 100 101 101 101 106 109 112 118 124 131 132 134 138
Kolgruvor 96 96 99 102 100 96 103 107 109 117 129 140 165 190 209 211 225
Cementfahriker 69 85 92 90 100 115 116 123 131 149 162 148 177 172 224 237 239
Glasindustri 92 97 99 101 100 107 101 102 120 122 119 140 149 134 154 154 162
Sågverk och hyvlerier ... 90 89 98 100 100 100 105 108 110 112 113 115 118 128 130 129 128
Pappersmassefabriker 74 77 91 9‘9 100 104 107 115 119 125 129 135 154 165 171 175 187
Pappersbruk o. pappfabr. 77 69 93 95 100 107 110 107 113 120 120 125 130 131 138 148 154
Kvarnrörelser Sockerbruk o. sockerraffi- 75 76 88 95 100 100 97 96 99 99 99 97 102 97 98 100 107
naderier 92 92 90 122 100 95 128 166 126 146 154 160 159 177 184 171 182
Tobaksfabriker 84 94 93 98 100 104 115 122 136 142 147 160 174 176 182 190 194
Margarin- o. flottfabriker 65 52 68 85 100 102 111 124 136 159 162 162 148 152 154 158 154
Bomullsindustrin 91 94 100 103 100 97 103 106 108 116 120 130 135 132 143 149 157
Ylleindustrin 94 90 96 98 100 98 98 98 99 100 106 107 104 106 111 114 117
Trikäfabriker 105 92 98 105 100 95 94 94 93 87 88 86 88 91 99 95 100
Garverier 78 89 94 95 100 98 101 112 104 104 107 107 99 100 97 100 94
Skofabriker 91 99 105 104 100 96 94 93 95 96 105 105 108 114 105 110 109
Gummifabriker 110 82 116 105 100 102 95 100 130 137 144 125 139 140 142 144 149
Konstgödningsfabriker 89 94 99 101 100 132 135 127 139 136 151 152 166 220 211 250 210
Tändsticksfabriker 78 81 91 97 100 106 114 120 121 122 123 124 119 114 117 129 132
Industrin i dess helhet . . 82 92 100 99 100 102 106 107 109 115 116 123 128 135 140 140 141
Vi ha tidigare redogjort för den starka
ökning produktionsvolymen undergått,
jämfört med antalet arbetstimmar och antalet
anställda arbetare. Denna tendens har varit
genomgående för så gott som samtliga
industrigrenar. ”Emellertid förete de skilda
industrigrenarna framträdande olikheter, heter det i
rationaliseringsutredningens betänkande, i det
att proportionen mellan produktionens tillväxt
och arbetskraftens varit mycket olika; i vissa
fall t. o. m. en minskning av arbetskraftens
storlek gett sig till känna samtidigt som
produktionen ökat.” Vid gruvor och anrikningsverk
hade sålunda produktionsvolymen från 1924
till 1936 ökat med 95 procent, medan däremot
antalet arbetstimmar endast ökat 16 proc. och
antalet anställda arbetare 7 proc. Den
installerade drivkraften (räknat i effektiva
hästkrafter i de för omedelbar drift installerade
motorerna) hade ökats med 49 proc. 1936 uppgick
arbetarantalet inom gruvindustrin till e:a
9,300. En minskning hade skett mellan åren
1929 och 1936 med omkring 1,500 arbetare
eller 14,2 proc. Men, framhålles det i
betänkandet ”minskningen av det relativa arbets-
kraftsbehovet har emellertid varit betydligt
större än dessa siffror utvisa, enär
produktionen samtidigt avsevärt ökat i omfattning."
TTtredningskommittén har också inom de
olika industrierna företagit vissa s. k.
intensivundersökningar och vid de större, strängt
rationaliserade företagen visa dessa naturligtvis
en ännu större skillnad mellan
produktionsvolymen, resp. antal arbetare, arbetstimmar och
produktion per arbetstimme, än vad fallet är i
den genomsnittsstatistik vi redan omnämnt.
Undersökningarna vid en högrationaliserad
exportgruva ha givit följande resultat:
Produktionsvolymen har ökat med icke mindre än
144 procent, antalet arbetare med blott 11
proc. och arbetstimmarna med 29 procent.
Samtidigt har produktionen per arbetstimma
stegrats med icke mindre än 90 procent.
Sålunda har arbetsintensiteten tillsammans med
ökningen av den förbrukade drivkraften, som
utgjorde 97 proc., nästan fördubblats.
Vid en undersökt hemimamarknadsgruva har
en genomgripande rationalisering skett efter
1933, och resultatet framgår av nedanstående
tabell (1920 = 100).
1920 1925 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936
Produktionsvolym ... 100 18 52 41 145 117 59 52 15 206 277 356
Arbetstimimar ... 100 23 52 36 114 107 71 50 33 168 211 290
Arbetarantal .... 100 98 — —. — 113 — — — 151 229 245
Produktion pr arbetstimme .... ... 100 77 98 115 127 110 84 104 46 123 131 123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
