Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ryska
imperialismen
Av Karl Bondeson
Rysslands allians med Tyskland för ett mot
Polen riktat gemensamt rovkrig har
kommit som en överraskning for de flesta arbetare
och även för andra samhällsskikt. För oss
är det ingen överraskning. Ty Rysslands
utveckling har genom diktaturen oundgängligen
gått från revolution till kontrarevolution, från
socialism till kapitalism (statskapitalism) och
från internationalism till nationalism. Denna
historiska tragedi predestinerades av det
diktatoriska styrelsesystem, som åsattes den
förfalskade etiketten ”proletariatets diktatur”.
Genom denna styrelseform centraliserades makten
först hos en partiapparat och genom denna hos
en handfull människor i toppen. De folkliga
krafterna, initiativen underifrån, den fria
skapande verksamheten, do foderalistiska
tendenserna, som funnos hos den ryska revolutionen
under de första månaderna och som togo sig
uttryck i sovjet- eller rådssystemet,
undertrycktes genom maktkoncentrationen och
genom den bolsjevikiska teorin om
nödvändigheten av alltings dirigering ovanifrån, således
genom tillämpandet av lierre- och
härskarprincipen, frilietsprincipens konträra motsats.
När Ryssland definitivt lämnade den
ursprungliga och federativa rådsprincipen och
diktaturprincipen segrade, avvek landet också
från socialismens väg till kapitalismens, från
internationalismens till nationalismens. Därmed
slog man också in på den väg, som skulle göra
Ryssland till en imperialistisk stat med en
sådan stats expansionsdrift och maktsjuka, som
skulle leda till krig med andra imperialistiska
stater för vanliga imperialistiska mål.
När marsrevolutionen 1917 bröt ned den
gamla tsarregimen, bröt den även ned den
gamla militarismen. Den tvungna
militärtjänsten avskaffades. Människan var icke längre
ett militaristiskt slaktobjekt för staten. Hon
fick rätt att disponera över sig själv. Friheten
var i detta avseende upprättad. När sedan
bolsjevikerna genom oktoberrevolutionen kommo
till makten, återinfördes den tvungna
soldatplikten. Individen inregistrerades åter som
statsegendom för krigsslaktning. Den gamla
”ordningen” återupprättades på detta område.
Den röda militarismen grundlades, begynnelsen
till en kommande imperialism.
De ryska bolsjevikerna hade en bestämd
uppfattning om den revolution, som börjats i
Ryssland. För att kunna bestå måste den
föras över till andra länder. Den måste göras
internationell för att kunna bli segerrik. Även
sedan revolutionerna i Finland, Ungern och
Tyskland slagits ned, eftersträvade man att
göra revolutionen internationell. Det är först
på senare år Stalin gjort sig till tolk för
socialismens möjlighet i en stat.
1923 framlade Bucharin inför
Moskvakon-gressen teser, som kunna sammanfattas :
1. Den internationella revolutionen måste
utbredas genom krig mellan nationerna. 2.
För detta syfte kan den proletära staten
(Ryssland) ingå militära allianser med borgerliga
stater. 3. Följaktligen kunna proletära stater
föra krig tillsamman med borgerliga statur
emot andra borgerliga stater. 4. Det är
proletariatets plikt att hjälpa de borgerliga staterna
till seger, när de äro förbundna med Ryssland.
5. Yarje krig är tillåtet, när det tar sikte på
utbredandet av det system, på vilket de röda
arméerna vila.
Den röda armén, som ursprungligen skapats
som ett defensivt vapen till försvar för
revolutionen, omvandlades genom dylika principer
till en imperialistisk militarism. Den
”socialistiska” staten skapade en offensiv
militärorganisation till ”socialismens utbredande”. De
bucharinska teserna voro egentligen ingen
nyhet, de voro blott ett teoretiskt uttryck för den
praxis som arbetat sig fram. När exempelvis
under kriget mellan Ryssland och Polen år 1920
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
