Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1924 1925 1926 1927 1928 1929
p 100 123 102 133 145 156
At 100 123 88 121 132 140
A 100 125 127 126 133 140
D • 100 117 132 162 177 195
dock uppgått till 50 proc. En
produktivitetsstegring som framträder starkast efter år 1930.
Om man skiljer på stenindustrin och
kalk-och kritbruk finner man att
produktionsminskningen och reduceringen av antalet anställda
arbetare helt kommer på stenindustrin.
Följande tabell belyser detta förhållande:
Antal arbetare
1924 1929 1936
Stenindustri . 11,373 16,731 10,317
Kalk-o. kritbruk .. . 1,816 1,799 2,457
Produktion i milj. kronor
1924 1929 1936
Stenindustri . 28,846 43,314 34,808
Kalk- o. kritbruk .. . 8,334 11,826 13,828
Den intensivundersökning, som företagits vid
ett större stenhuggeri visar, att
produktionsvolymen minskat med 31 proc. sedan 1924 och
antalet arbetstimmar med 43 proc. Antalet
arbetare har sedan 1931 minskat med 40 proc.
medan produktionen per arbetstimma år 1936
var 20 proc. större än 1924. ”Dock torde kunna
antagas”, heter det i betänkandet, ”att
produktivitetsstegringen i verkligheten varit större än
denna siffra ger vid handen, då produktionens
kvalitet särskilt efter år 1930 undergått en
väsentlig höjning.” Förändringen i
arbetsstyrkans ålderssammansättning sedan 1930 är
också synnerligen intressant.
Antalet arbetare i ålder upp till 25 år var
1930 35,5 proc., 1934 7,3 och 1936 6,0 proc.
I åldern 26 till 40 år är den procentuella
förändringen som följer: 1930 30,8 proc., 1934
33,5 och 1936 46,6 proc., och för arbetare i
åldern 41 år och över, 1930 33,7 proc., 1934 59,2
och 1936 47,4 proc.
Dessa från den vanliga bilden
avvikande siffrorna torde ha sin förklaring i
att dels anställdes knappast några ynglingar
under själva krisåren, dels avskedades i
första hand arbetarna i denna åldersgrupp,
medan de äldre arbetarna, som icke hade samma
1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936
164 118 108 98 106 120 138
142 92 84 66 69 78 92
146 115 103 93 85 87 97
231 246 234 237 243 275 292
chans att söka sig andra utkomstmöjligheter
blevo kvar. När-nyintagningarna började var
det emellertid arbetare under 40 år som
efterfrågades, varför antalet anställda arbetare över
40 år åter reducerades ganska väsentligt.
Som en följd av rationaliseringen efter år
1930 ha arbetskostnaderna per produktenhet
minskat även om timförtjänsten förbättrats
något. På grund av prisfallet på sten har
emellertid arbetskostnaden i förhållande till
produktpriset stigit med 4,7 proc.
Vad det gäller cementfabrikerna har
produktionsvolymen stigit med 96 proc. från 1924
till 1936. Antalet arbetare och arbetstimmar
visa däremot en minskning med 17 resp. 18
procent. Här kan man alltså återigen
konstatera en betydande stegring av produktionen
per arbetstimma. ”En uppfattning om
betydelsen härav för arbetskraftens vidkommande ger
det förhållandet”, heter det i betänkandet, ”att
år 1936 fordrades för framställning av en viss
produktmängd allenast 42 proeent av det antal
arbetare som behövdes år 1924.
Produktionsökningen åren 1934—1936 (från 99 till 196 —
undert. anm.) har ej heller uppvägt
verkningarna av det minskade relativa
arbetskraftsbehovet, utan sysselsattes dessa år alltjämt ett
mindre arbetarantal än år 1930.”
Beträffande denna såväl som alla andra
industrier som undersökts, gälla siffrorna
givetvis industrin i dess helhet och omfatta såväl de
högrationaliserade som ock de omoderna
företagen. I de intensivundersökningar som
företagits vid de rationaliserade företagen, av vilka
en del omnämnts i det föregående, får man
emellertid fram rationaliseringens verkliga
innebörd. Och då de omoderna företagen ständigt få
allt svårare att hävda sig i konkurrensen
betyder detta, att dessa undan för undan måste
nedläggas eller också rationaliseras, varför
proportionerna mellan produktionsvolymen och
antalet arbetstimmar, arbetareantalet samt
produktion per arbetstimma måste bli allt större
alltefter som rationaliseringen kommer att om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
