Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fakta och
Genom regeringspressen bli
vi ofta underrättade om, vilket
paradis vi befinna oss i, vi som
leva i ”folkhemmet” Sverge.
Skulle man tro denna press, så
befinna vi oss i ett synnerligen
avundsvärt läge. Sverge är ett
riktigt mönsterland oeli i
jämförelse med alla andra länder
flyter det av mjölk oeh honung.
Direktören för folkförbundets
internationella arbetsbyrå har
på grundval av tillgängligt
material gjort en beräkning
beträffande de olika folkens
levnadsstandard. Beräkningarna
angiva realinkomsten pr invånare i
de angivna länderna under
tiden 1925—1934 omräknat i
dollar. Så här ser tabellen ut:
USA oeh Canada 1,400 dollar.
Australien, Nya Zeeland,
England oeh Schweiz 1,000
dollar.
Holland 885 dollar.
Island 770 dollar.
Frankrike, Tyskland,
Spanien, Belgien, Danmark och
Sverge 700—600 dollar.
Norge 600 dollar.
Österrike 500 dollar.
Tjeckoslovakien 455 dollar.
Finland, Estland, Lettland,
Polen, Ungern, Grekland,
Italien och Japan 400—300
dollar.
Sovjetunionen 350 dollar.
Kina 120 dollar.
Anmärkningsvärt är, att
Sovjetunionen kan inräknas i den
stora gruppen, dit baltiska oeh
balkanstaterna höra. Nedanför
kommer bara Kina. Ändå
skulle Sovjetunionen vara ett
”socialistiskt” paradis. I själva
verket är det statskapitalistiskt.
kommentar
Överväldigande är ju icke
Sverges placering på den här
listan. Vi komma samman med
Frankrike, Belgien, Tyskland,
Spanien och Danmark in som
nia i den ekonomiska
kapplöpningen. Kanske vore det på
tiden, att man stämde ned
skrytet en smula.
Professor Erik Lindahl,
nationalekonom, har i en
föreläsning framlagt en del intressant
siffermaterial, som belyser
snabbheten i den moderna
utvecklingen. Vissa
stockholmska undersökningar ge till
resultat, att den genomsnittliga
inkomsten per individ,
omräknat i oförändrat penningvärde,
kan beräknas ligga fyra
gånger högre nu än på 1860-talet.
Till mitten av 1890-talet ägde
en fördubbling av realinkomsten
rum, och från denna tid har en
ny fördubbling kommit till
stånd, trots att folkmängden
växt med 2 % miljoner.
89 procent av yrkesutövarna
förtjäna 3,000 kr. om året och
därunder, och för flertalet
ligger inkomstnivån under 1,500
kr. Om den taxerade inkomsten
slogs ut på alla invånare,
varvid varje vuxen räknades som
en hel och varje barn under 15
år räknades som en halv person,
blir det ej mer än 918 kr. pr
person.
Danmark åtnjuter ju som
bekant också den utomordentliga
fördelen att regeras
socialdemokratiskt. Följande
sifferuppgifter kunna vara av intresse:
Den skattepliktiga inkomsten
för skatteåret 1937 var kronor
3,391,352,000 och för 1938 var
den kr. 3,546,587,000. Alltså en
ökning på 155 .miljoner.
Skattepliktiga i Danmark äro
endast de, som ha en inkomst av
800 kronor och däröver. De två
skattegrupperna från 800 till
3.000 kr:s årsinkomst utgöra 75
procent av alla skattebetalare.
Ökningen av inkomsten på 155
milj. faller helt på
skattegrupperna mellan 3,000 och 10,000.
Industriarbetare, lantarbetare,
småbönder, fiskare och torpare
utgöra tillsammans 1,035,236
skattebetalare eller omkring 75
procent av alla skattebetalare.
Deras inkomst under det senare
skatteåret liar varit kronor
1.611.540.000 eller en
genomsnittsinkomst av 1,556 kr. eller
29.92 pr vecka. De två högsta
inkomstgrupperna ha en
inkomst från 50,000 till 100,000
och däröver och ha haft en
genomsnittlig inkomst på 93,771
kr. vardera, eller 1,803 pr vecka
emot arbetarnas 29.92.
Jämförelser mellan den
högsta och den lägsta
skattebetalar-grupppen ge följande resultat:
den högsta räknar 349 personer
med en sammanlagd inkomst av
60.830.000 kr. vilket gör 174,298
kr. pr år och 3,351 kr. pr vecka;
den lägsta räknar 769,376
personer med en årsinkomst av kr.
1,256 och en veckoinkomst av
24.15. Oeh i Danmark som i
Sverge har klasskillnaden
avskaffats av socialdemokratin.
rättelse.
I förra numrets artikel ”CNT och
parlamentarismen” hade genom ett ords
utelämnande vid översättningen
artikelns innehåll i visst avseende fått en
väsentligt annan nyans. På sidan 258
står det om CNT: ”Men den har icke
bedrivit någon propaganda för
val-skolkning”. Det skulle ha stått: ”Men
den har icke alltid bedrivit propaganda
för valskolkning.” Så formulerad får
satsen en helt annan innebörd.
Namnet Valeriano Fernåndez Orohön
skulle egentligen vara Valeriano
Orohön Fernåndez (sid. 275).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
