Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gimen. Mina vänner här ha börjat tillämpa
våra egna metoder. Du minns, hur Bucharin en
gång formade principen: ”Vi ha ingenting
emot, att det finns flera partier i Ryssland,
men då på den betingelsen, att det
kommunistiska partiet sitter vid makten oeh de andra
sitta i fängelse”.
■— Menar du, Joseph, att dina vänner satt;
mina tyska partikamrater i fängelse?
— Det är precis, vad som inträffat, Iljitj.
Det vill säga, det som finns kvar av dem. För
det är i varje fall en liel del, som blivit
halshuggna oeh satt till livet. Mitt eget system, ser
du! Och en del sitter ju i koncentrationsläger,
precis som hemma hos oss.
■— Thälmann då?
— Ja, Thälmann har alldeles speciellt
förhinder. Han kan inte komma ut ur sitt rum.
Det är låst och någon har sprungit bort med
nyckeln till rummet.
— Men man kan väl i himmelens namn
skicka efter någon och öppna åt honom!
— Det är lite svårt. Ser du, det är
fångvaktarna, som vägra att öppna. Den där
julgrans-prydde, Göking du vet, sitter antagligen med
nyckeln i bakfickan.
-— Men så, för himmel och helvete, säg till
honom, att han öppnar då!
— Inte kan man besvära honom med sådana
bagateller nu! Vi ska ju fira den proletära
revolutionens tjugoandra årsdag. Rysk kaviar
och champis — glädjen i taket förstår du ...
— Och det där packet är dina vänner,
Joseph?
— Det är mina nya vänner, Iljitj.
— Vad du har degenererat!
— Tvärtom, tvärtom, jag har riktigt kommit
upp i den europeiska societeten nu, förstår du.
— Och Lotte Hermann?
— Sant att säga, så har vännen Göking
huggit huvudet av henne också.
— Och du skäms inte, Joseph, att kalla dem
dina vänner?
— Skäms, du vet väl, att när vår Herre
knådade ihop mig, så fanns det ingen skam
kvar. Och så blev jag, som jag blev.
Iljitj Lenin vände sig faktiskt om på sockeln
för att slippa se eländet. Ivan, lakejen, trodde
han själv hade ställt bysten galet, när han
dammade honom sist. Han ville vända Iljitj
rätt igen.
— Låt bli mig, Ivan, röt Iljitj till lakejen.
Jag tål inte se Josephs stallbröder. Vad är det
för resten för tidningar du har? Våra
parti-tidningar! Hm, jag kan föreställa mig, att de
ställa den ohängde Joseph i skottgluggen?
—- Visst inte, Iljitj lille, alla prisa de honom
som världens åttonde underverk av vishet,
godhet och hederlighet. Se här exempelvis, här ha
vi Ny Dag från Stockholm! Vill du ha den,
Iljitj?
— Håll mun, Ivan, du vet ju, att jag bara
är en byst och följaktligen inte har behov av
den sortens papper. Ge den åt Göking, han
är så bred i sätet, att han tycks behöva
ordentligt grova don.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
