Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kriget som utlösning
för kapitalismens
inre kriser
Av Chr. Christensen
i.
Vi måste erkänna, att. det moderna krigets
tusenarmade våldshandlingar ieke kunna
igångsättas utan de olika slag av råämnen,
som äro nödvändiga för framställandet av
vapen och ammunition till kriget. De nationer,
som disponera över dessa råämnen, lia också
avgörande bestämmande över krig och fred.
Utan vapen oeh ammunition inga krig!
Vilka nationer härska över de till kriget
nödvändiga råämnena?
Det moderna kriget kräver tillgång till cirka
40 mer eller mindre betydelsefulla råvaror
inom grupperna: livsmedel, textil, metalliska och
kemiska ämnen och särskilt bomull, kol, järn,
gummi och olja.
Icke ens de mest gynnsamt ställda
nationerna som Förenta staterna och Ryssland äro
helt i besittning av alla dessa råämnen. Men
låt oss på grundval av officiella siffror och
internationella beräkningar se, hur råämnena
fördelas mellan nationerna.
Av de så kallade stormakterna står Japan
sämst till, År 1938 måste Japan allenast från
Förenta staterna införa 56 % och från
England 21 %, tillsammans 77 % av råämnen oeh
material för sitt krigsbruk. Ytterligare 9 %
av sitt krigsbehov införde Japan detta år från
andra länder.
Endast 14 % av sitt totala krigsbehov
orkade Japan att framskaffa inom sitt eget
landområde.
På grundval härav kunna vi .slå fast, att
Japan icke skulle varit i stånd att föra krig
mot Kina, om icke demokratierna England och
Förenta staterna hade sörjt för att förse
Japan med de artiklar, som voro nödvändiga för
överfallet på Kina.
Italien har det något bättre ställt än Japan,
men icke mycket. Italien har tillräckligt med
brödsäd även för krigsbehov, men det fattas
både kött och fettämnen. Med hänsyn till de
egentliga krigsråvarorna står Italien mycket
illa till. 15 % av landets hela import ut.göres
av textilvaror. Ocli av andra råvaror till
krigsutrustningen måste Italien införa från 70 till
90 % av kol, järn och olja. Beträffande
gummi oeh sprängämnen är landet nästan lika
illa ställt.
Italiens krigsförbruk för anfallen på
Abessinien oeh Spanien levererades av do tro
demokratierna Förenta staterna, England och
Frankrike samt av den ryska diktaturen i
broderlig förening. Utan hjälp av dessä eller
andra leverantörer förmår Italien
överhuvudtaget inte föra krig.
Av de tre fascistiska stormakterna Japan,
Italien, Tyskland är det senare bäst ställt med
avseende på råämnen till kriget.. Ocli likväl
är dess ställning endast måttligt god.
Beträffande en av de huvudsakliga
råvarorna, nämligen kol, en nödvändig råvara för
frambringandet av järn och stål, är landet
rikligt försett. 1938 kunde Tyskland t. o. m.
exportera. 38 miljoner ton.
Beträffande livsmedelsförsörjningen är det
något sämre. Trots den starkt nedsatta
konsumtionen måste Tyskland 1938 importera 15
% av sädesbehovet, 40 % av fettämnena.
1938 frambringade Tyskland cirka % milj.
ton syntetisk olja, men samma år måste det
importera 89 % av sin totala förbrukning av
olja. Av den viktiga järnmalmen införde
Tyskland 68 % av sin förbrukning, vandd
Frankrike och Sverige voro
huvudleverantörerna. Av samtliga andra mineraliska
råvaror måste Tyskland importera 55 %
(magnesium undantaget.). Tyskland frambringade
1938 en betydande mängd syntetiskt gummi,
men måste dock importera väl 100,000 ton
plantagegummi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
