Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta naturligt. Det galler för alla och envar
att skaffa sig meriter. Men systemet leder till
inköp av överflödigt material, som man
åter-försäljer till andra försörjningsorgan.
Kommissariatet för den tunga industrin i Saratov
sysselsätter på sitt centrala försörj ningskontor
en personal på 250 personer med en lön på
över en miljon rubel per år. Kontoret
ombesörjer leveransen till tre driftsavdelningar. Av
kontorets totala omsättning på 21 miljoner
rubel år 1939 komimo endast 2 miljoner eller 9
procent på varuförsörjningen till de tre
nämnda driftsavdelningarna; de övriga 19
miljonerna av omsättningen voro resultat av handel
med främmande företag, som ligga utanför
kommissariatets arbetsområde. ”Många
för-sörjningsorganisationer”, förklarar Pravda,
”sysselsätta sig på grund av bristen på
verksamhet med att köpa stora varupartier av vai••
andra i stället för att ta artiklarna direkt frän
producenterna”. Icke mindre än 30 procent av
omsättningen vid huvudförvaltningen för den
kemiska industrins leningradkontor är att,
hänföra till återinköpen av ifrågavarande material
hos allmänna försörjningskommissariatets
kontor i Leningrad. Ett praktfullt resultat av den
statliga näringsbyråkratin.
Makten inom samhällets alla områden ligger
hos ”Kommunistiska” partiet. Den
politiska makten övas uppifrån oeh ned med hjälp
av en rad partisekreterare i högre och lägre
partisammanslutningar. Alla sekreterare
utnämnas av Stalin efter rekommendation av
OGPTI, den politiska statspolisen. Nyligen har
en rad partikonferenser avhållits. Pravda (3
mars) skriver:
”Det har visat sig (på partikonferenser) att
en hel rad kollektiva jordbruk fått stora
inkomster genom att på det, grövsta sätt föra
staten bakom ljuset. I stället för att lagenligt
leverera sin potatis och sina grönsaker till
staten ha dessa kollektiva jordbruk vräkt ut
mängder av sina produkter på de lokala
torgen. I somliga kollektiva jordbruk, där
vattenbrist rådde, lät man de för statsleveranser
avsedda .grönsakerna torka i sina trädgårdar
och be-gagnade hela vattenförrådet till
kollektiva jordbrukares privata trädgårdar.”
Kollektivbönderna börja således reagera mot
den statliga utsugningen av deras arbete. Även
do jordbrukskollektiv, som icke direkt äro
statskollektiv, måste ju arbeta för staten.
Staten brandskattar producenten. Att intresset
under sådana omständigheter icke är
överdrivet, faller av sig självt.
Så berättar Pravda (31 januari) hur det
går till i Sibirien. En del bönder undvika helt
och hållet under alla slags förevändningar att
arbeta på fält som tillhöra kollektiven. I en
årsberättelse läses, att 165 bönder i en by ha
presterat mindre än 100 dagsverken, medan 63
av dem ha presterat mindre än 80 dagar och
måst uteslutas.
I Chobotov-räjongen i
Tambovguvernemen-tet ha 5,371 bönder icke uppfyllt
dagsverks-minimum och 2,000 icke presterat något arbete
alls. (Pravda 5 mars.) I en kolhoz har man
under en hel månad slagit hö och fått 480 ton.
Sedan tillätos bönderna slå för sina egna
behov. Under fem dagar fick man in 1,200 ton.
På samma sätt som de ovan nämnda
förvaltningsorganen eftersträvar man även på
alla andra områden att få.
produktionstabel-lerna så höga som möjligt. Detta sker med
åsidosättande av arbetets effektivitet och
kvalitet. Men under sådana omständigheter
måste man verkligen ta de officiella siffrorna om
produktionsresultatet med en nypa salt.
Enligt Pravda (11 mars) har till den 5 mars
67 % traktorer reparerats mot 80 % under
motsvarande tid i fjol. I sitt nummer för den
3 mars skrev tidningen:
”Stor oro väcker den fullständigt
otillfredsställande kvaliteten av gjorda reparationer.
Man jagar efter den planerade kvantitetens
proeentsiffror utan att bry sig om kvaliteten.”
En intressant upplysning om hur det går till
i det nuvarande Ryssland lämnas i Pravda (5
mars). En maskin- och traktorstation hade
från en fabrik i Tjernigov fått meddelande, att
de 16 motorer, som sänts för reparation, voro
färdiga. När montören från stationen
anlände till fabriken, fick han se sina motorer
isär-tagna, varvid flera detaljer i motorerna
saknades. Men montören visste råd. Han gick
över hela fabriken ”från morgon till kväll” oeh
skruvade av bultar och andra motordelar från
främmande motorer, som voro hela och passade
till hans egna. Och han var inte ensam. En
rad andra montörer från andra stationer j.a-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
