Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anselmo Lorenzo —
anarkosyndikalistisk
förkämpe
Av Rudolf Berner
i.
Det var under cn tid av mycket upprörda
politiska strider, som Anselmo Lorenzo kom
till världen den 21 april 1841. Han, som skulle
bli banbrytaren för den frilietliga rörelsen i
Spanien, föddes i landets mest reaktionära stad,
det beryktade prästhålet Toledo. Föräldrarna
voro fattiga arbetare och, vad ”fattig” betydde
på den tiden, kan väl knappast någon göra sig
en föreställning om! I en atmosfär av armod,
strider och slaktande växte Anselmo upp och
vid elva års ålder skickades han till Madrid för
att tjäna sitt uppehälle. Han sattes i lära hos
en släkting, som hade ett slags mindre
affärsrörelse i huvudstaden, och föräldrarna trodde,
att Anselmo nu hade fri väg till lycka och
välstånd. Men den unge mannen vantrivdes med
det kommersiella och sökte på alla sätt trumfa
igenom sitt fasta beslut att lära ett
konstruktivt yrke. Denna hans envisa inställning
orsakade en brytning med både föräldrarna och
släktingens familj. Ensam och utan
möjligheter att förtjäna sitt bröd tog Lorenzo upp
striden med livet, mot samhället. Han började
som typograflärling, arbetade, svalt och
studerade. Lärlingslönen var så gott som
obefintlig men Lorenzo kände sig rikt belönad för
alla lidanden: han fick lära sig läsa och skriva!
Så småningom drogs han med i den sociala
stridens virvlar, och det är knappast ägnat
att förvåna, att han med sitt rebelliska och rör-
liga intellekt sökte sig till de mest avancerade
idéerna. Den s. k. pimargalUanismen. Pi y
Margall, katalansk republikansk politiker och
märklig man, var den, som gav åt den
”naturliga” spanska federalismen dess soeiala
innehåll, filosofiska grund och revolutionära
anstrykning. De mest ultraradikala federalisterna
kallades därför pimargaliianer och till dessa
hörde Anselmo Lorenzo.
Pi y Margall tog sig an den unge och
vetgirige typografen och därmed gjorde den
märklige politikern en stor tjänst åt den spanska
anarkosyndikalismen. Att nedskrivaren av
denna studie kallar Pi y Margall för märklig
politiker, det har sina bärande skäl. Ty först
och främst besjälades han av en för politiker
sällsynt ärlighet, för det andra hade han mod
att offentligen deklarera sina politiska idéer
som halvmesyrer, så länge de inte åtföljdes av
en ekonomisk omgestaltning av
samhällsordningen. Då Pi y Margall sedan blev den första
republikens president — han delade sysslan
med andra vänsterpolitiker —- förklarade han
republiken vara en misslyckad sak. (Var finna
en sådan politiker i våra dagar?) Pi y Margall
tog sig an Lorenzo, men på ett särskilt sätt.
Han riktade den unge typografens intresse på
de ekonomiska frågorna och satte sina
översättningar av fransmannen Proudhons verk i
Lorenzos händer. Lorenzo greps av Proudhons
anarkistiska tankegångar, men eggades till
självstudier och egna vandringar på det sociala
fältet, just genom Pi y Margalls ständiga
påpekande. av de ekonomiska problemens vitala
betydelse. Lorenzo har själv berättat, att en
av Pi y Margalls artiklar blev impulsen till
hans sökande och studerande på det
ekono-migka gebitet. Pi y Margall behandlade i den
artikeln temat ”likheten inför lagen”, men
drog den slutsatsen att, hur vackert det än
låter med denna alla medborgares likhet inför
lagen, så är den bara falsk skylt, så länge den
inte åtföljes av ekonomisk likhet. (”Igualdad
— tambien en el sentido economico.”) Men
Lorenzo sökte sig inte endast fram till eländets
orsaker, han spejade även efter en väg ur
eländet. Och så kom det sig att Lorenzo, långt
innan han visste om Första Internationalens
existens, eller ens hört ett rykte om dess idéer,
likväl kommit fram titl den slutsatsen, som fört
andra män till bildandet av Internationalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
