Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett ideologiskt, utan ett materiellt och
ekonomiskt. Västmaktskapitalismen för krig mot
Tyskland, därför att den tyska imperialismen
eftersträvar att överflygla oeli krossa
väst-maktsimperialismen.
Bergegren förutser ”nazismens krossande”
av kriget. Ieke bara det, han förutser dess
försvinnande: ”Kanske hade nazismen
försvunnit utan krig, om västmakternas arbetare
senast 1936 hade börjat en effektiv kamp mot
nazismen ..Det gjorde de inte. Men nu
skulle det således vara utsikt, att den
”försvann” med kriget 1 Men likväl: ”krossandet
av nazismen varken får eller bör vara
väst-maktskapitalisternas mission”.
Västmaktsarbe-tarna böra därför överta kriget.
Hela denna uppfattning, att nazismen skall
krossas och bringas ur världen av
västmaktskapitalismen, måste vi betrakta som
fullständigt grundfalsk. Och det är på denna
grund-fnlska bas, som B. bygger hela sitt resonemang.
Ideologiskt är västmaktskapitalismen djupt
oeh starkt befryndad med nazismen som
regim, även om den är den tyska nazismens
fiende som konkurrent. Samhörigheten
demonstrerades tillräckligt klart under det spanska
kriget, då nazisterna och
västmaktskapitalis-terna samverkade mot den spanska
revolutionen och demokratin. När de i dag bekriga
varandra, så är orsaken icke ideologisk utan
imperialistisk. Vännerna av i går kämpa i dag
om världens rikedomar. Att inbilla sig, att
’västmaktskapitalismen skulle krossa nazismen,
saknar allt verkligt underlag. Tvärtom,
väst-maktskapitalismens krig mot nazismen medför
som följd ett utbredande av nazismen. När
västmaktskapitalismen skall föra krig mot den
tyska nazismen, så sker det genom att den hos
sig själv inför krigsnazism, att den tillägnar
sig de nazististiska styrelsemetoderna, att den
gör staten till totalitärstat och suspenderar
demokratin. Kriget mellan kapitalistiska stater
avskaffar ingen nazism; det blott skapar mera
nazism. Därför kan det imperialistiska kriget
aldrig bli ett redskap för arbetarklassen. Ett
accepterande av nationellt krig är accepterande
av en oändlig rad av imperialistiska krig. Ty
det ena kriget föder det andra.
Allt detta förhindrar icke, att vad Bergegren
för övrigt säger om följderna av nazismens
segertåg är fullkomligt sant. Att därför också
arbetarnas ställningstagande mot nazismen och
fascismen måste vara fullt klart. Att
arbetarna måste föra en oavbruten kamp mot dessa
reaktionära krafter och med alla de medel som
därtill äro lämpade. Vi komma att mötas av
en fruktansvärd tid, därför att arbetarklassen
fångats i reformismens felsyn oeh icke förstått
revolutionens nödvändighet. Men det
imperialistiska kriget är icke ett medel mot fascism
och nazism, väl däremot ett medel till denna
regim. Nazismens och fascismens bekämpande
är icke ett utrikespolitiskt problem, det är ett
socialt problem. Man kan icke med
kapitalismens hjälp avskaffa fascismen, eftersom
fascismen själv är en fas i den kapitalistiska
utvecklingen oeh en produkt av kapitalismen.
Hur förhållandena än komma att gestalta sig,
ett kommer likväl att bli en oförändrad
sanning: arbetarnas befrielse måste vara deras
eget verk. Kampen mot fascismen måste
upptagas på annan mark än det imperialistiska
krigets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
