Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyskland och kriget
Av Augustin Souchy
Det skulle vara felaktigt att beteckna Adolf
Hitler som det nuvarande krigets ende
upphovsman. Hur Weimarrepublikens
ansvariga politiker utslunga anklagelser mot Hitler,
så är det framför allt för att rentvå sig ifrån
det egna ansvaret. De lia — en del av svaghet,
andra av övertygelse — hjälpt
nationalsocialismen till seger. Den av Hitlertyskland
feberaktigt genomförda upprustningen har varit
alla tyska regeringarnas mål sedan 1920, från
Ebert oeli Noske till Schleicher och Papen.
Det officiella Tyskland har aldrig varit
pacifistiskt. ■ Hämndkänslorna och revanschtanken
flinnos latenta i Tyskland. Kampen mot
Ver-saillesfördraget fördes på samma sätt både av
nationalsocialister och kommunister.
Ytterligheterna beröra varandra. Nazisternas och
kommunisternas samarbete pågick redan 1922
under den s. k. nationalbolsjevismens period.
Bol-sjeviken Radok och nationalsocialisten
Revent-low voro eniga om att gå tillsammans ett stycke
på samma väg. Den av riksregeringen
medvetet genomförda inflationen, som tjänade
Ruhrkrigets finansiering, möjliggjorde för
Stinnes att bli Tysklands rikaste man, under
det att samtidigt den arbetande befolkningen
och medelklassen störtades i det största armod.
För att överskyla denna politik, som var en
förbrytelse mot det tyska folket, brukades
Ver-saillesfördraget såsom syndabock. Varje sats
i fördraget var en droppe, vilken genom den
nationalsocialistiska och kommunistiska
demagogin blev till en strid bäck, som utnyttjades
av de nationalistisk-militaristiska krafterna i
Tyskland.
Följer man Tysklands inre utveckling från
Fredrik den stores tid till världskriget 1914
och från Weimarrepubliken till i dag, så ser
man, att det var det militaristiska Preussen,
som stod vid den tyska imperialismens vagga
och sedan dess blivit en fara för Europas fred
och säkerhet. Rörelsen för Österrikes Ausehluss
till det tyska riket uppstod i en tid, då
socialdemokraterna voro vid makten. I spetsen för
Ansehlusskommittén stod den
socialdemokratiske riksdagspresidenten Paul Loebe. Viljan
till Anschlnss fattades icke hos
Weimarrepubliken, men det fanns ingen, som vågade att
gå till aktionen. Denna aktion reserverades för
Adolf Hitler. Weimarförfattningen var mera
eentralistiskt betonad än det av Bismarck
grundado Kaiscrriket. Stödjande sig på
Wei-marförfattningens paragraf: ”Riksrätt kom-
mer före ländernas rätt” förtryckte man alla
de tyska förbundsstaternas rättigheter med
den preussiska soldateskens hjälp. De trupper,
som av Noske sändes till Miinchen 1919,
krossade samman med den bajerska rådsrepubliken
också Bajerns självständighet. På samma sätt
som i Miinchen bekämpade riksexokutiven i
Berlin de tyska ländernas
självbestämmanderätt i Timringen och Sachsen.
Autonomirörelsen i Rhenlandet hade inga större fiender än
de socialdemokratiska makthavarna. I don
marxistiska litteraturen bekämpades teoretiskt
den ”reaktionära partikularismen” och i
Weimarrepubliken förföljdes bekännarna till
autonomirörelser såsom landsförrädare.
Det är viktigt att erinra sig allt detta i dag.
Ännu så sent som efter det, att Hitler hade
erövrat makten, försvarade tyska flyktingar inom
emigrationen ett eentralistiskt uppbyggt rike
under Preussens herravälde. På den sommaren
1933 i Paris, Salle Pleyel, pågående
internationella antifaseistkongressen fordrade de tyska
kommunisterna öppet, med hr Willy
Miinzen-berg i spetsen, jämte en del av den tyska
socialdemokratin, Saarlandets återlämnande till
Hitlertyskland. De sågo däruti en seger för
sin marxistisk-kommunistiska doktrin.
Saarlandets socialdemokrater räddade då, under
Max Brauns modiga ledning, den tyska
socialismens heder.
Det fanns alltså redan i Weimarrepubliken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
